Hammerton Oyster Stout – den ursprungliga oysterstouten?

Ostron och porter lär vara en fantastisk kombination. Själv har jag ingen som helst förståelse för den. Ostron är inte min grej och jag vill inte gärna förstöra en fin porter eller stout med ostron. Annars var det alltså fram till 1800-talets mitt en vanlig fattimanskombo. Vid Whitstable och Colchester flyter Themsen ut i Nordsjön och där hade man stora, fina ostronbankar. Det var ett billigt livsmedel som sedan försvann på grund av allt för hört skördetryck och även miljöförstörelse. Så från billigt livsmedel så blev det en lyxprodukt. Portern byttes även mot dyrare dryck som champagne. Kanske blandade man stout och champagne, en Black Velvet och hinkade i sig till ostronen. Skaldjur och stout, torra versioner alltså, är ofta annars bra kombinationer. En räkmacka kan jag gärna kombinera med en torr stout om jag inte väljer någon syrlig veteöl till exempel. Gott med räkmacka är det verkligen. Svårt att säga vilket som höjer vad mest.
Ostron i själva brygden är heller inte en unik företeelse. Vid mitt besök hos Hammerton fick jag höra att de var först med att använda stout i ölen. Det kan vara hur det vill med detta men idag använder de hela ostron till sin Pentonville. Det är en havrestout där de tillsätter hela ostron i koket. 100 stycken till en sats på cirka 3000 liter blir ett ostron per 30 liter. Jag frågade om effekten och varken Gavin (säljare) eller Kieran (jag tror det var så hans namn var, bryggare är han) var övertygade om att man hittar effekten direkt i smaken. Däremot finns det andra, subtilare effekter. Dels så ska det frigöras enzymer från skalen som skapar vissa smaker likt tillsats av olika mineralsalter, dels så ska den lilla saltmängden förstärka vissa smaker precis som gör vid matlagning. Däremot så finns det många som tycker sig hitta ostronsmaken direkt i ölen och enligt Gavin så är det inte ovanligt att folk kommer till deras bryggeritap först och främst för ostronstouten. Det må vara hur det vill med ostronsmaken, jag hittade ingen och Kieran sade att om den hade funnits så hade han inte gillat ölen för han avskyr ostron men ölen är han väldigt nöjd med.
Hammerton prövade alltså att använda ostron redan 1938 men enligt M. Jackson så var det då frågan om ett extrakt som tillsattes innan buteljeringen (Stora Ölboken). Enligt samma källa var anledningen till ostronen från början att de skulle få ölen att klarna. Man skulle då krossat skalen och tillsatt mjölet till ölen för att få den att klarna. Dock trodde Herr Jackson inte att det hade hänt alls under 1900-talet utan tidigare än så. Det är emellertid Hammertonbryggeriet som ölgurun hänvisar till som det äldsta exemplet på ostronstout
Hammerton Pentonville, Karlströms MaltPuh, jag blir törstig av allt skrivande. Dags att hälla upp ölen, en öl med anor från 1938, den kan man nog dricka i dimplemug.

Färgen är svart, redigt svart. Kortlivat, gräddigt skum med ljus brun ton. Ingen stor arom. Sötma, rostade toner, kaffe, karamell. Mycket mera smak, man lurar sig lite på aromen för detta är en fyllig, mjuk öl med mycket smak. Choklad, fruktig, lite kaffe men inte mycket. Det är en mjuk öl. Eftersmaken är av medium längd och drar mot det sötare.
Nu hade jag inga räkor hemma men väl lite skagenröra så det fick bli lite sådan på en smörkas till den här godingen. Pentonville är nog ett snäpp för söt för att ge en riktigt bra kobination eller om skagenröran är för fet i jämförelse med en räksmörgås men framförallt så skulle jag gärna pröva detta till kräftor. Det är ju snart säsong. Undrar om jag hinner över till England innan dessa och köpa på mig lite mera.

En reaktion på ”Hammerton Oyster Stout – den ursprungliga oysterstouten?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s