Stor Highland Park provning

Detta är en provning som jag av massor av skäl har dragit på. Det gäller att vara i form, ha gott om tid, vara i stämning och inte minst omgivningen ska lugn och stillsam. Nu var den det och den provning som jag började plocka ihop i början av maj blev äntligen av. Du kan läsa mitt förberedande inlägg från den 14 maj här. Jag gillar att samla på mig ett antal varianter från samma destilleri och sedan testa dessa mot varandra. Här hade jag samlat ihop cirka 130 år av av Orkneyöarnas stolthet. Sju stycken olika varianter. Både standardbuteljeringar och specialbuteljeringar, allt fördelade enligt följande. Lite av baktaknken med provningen var att testa om Thor verkligen håller måttet eller bara är marknadsförning.

11 yo OB 95-06 Cask 1559, 59,6%For Maxxium Belgium 3rd Rare Malt Tour

15yo OMC 50% Sherry Hogshead DL ref 7865 1996-2011 394 flaskor

20yo The Ultimate 46% Oloroso Sherry Butt 11894 1989-2009 749 flaskor

18 y OB

Valhallserien – Thor

28 yo OB Cask 4259 for La Maison Du Whisky 1977-2006 48,5%

25yo OB 48,1%

Jag provade alla halvblint och med fyra i första flighten och tre i en senare flight. Det blir mera rättvist så även om man riskerar att sänka sina favoriter då som t.ex. Thor. Det har ju rests lite frågetecken om den, kanske beroende på den publikfriande flaskan.

18-åringen var riktigt, riktigt urusel så jag undrar om det har blivit något fel någon stans. Slagit fel whisky i fel flaska, inte gjort rent ordentligt eller jag vet inte vad men jag tror inte att den är så illa som de 59 poäng jag satte på den. Det har jag aldrig tyckt förrut. Bortser jag från den så satte jag den 11-åriga på sista plats. Det var en grymt sherrytyngd whisky som helt klart hade ramlat över sherrykanten för vad som är bra. 72 poäng fickden och något mera fick Olrossovarianten med sina 75 poäng. Den var mera fruktig, pärontoner som lättade upp den vilket gjorde att den höjde sig. Den var lite klibbig vilket i sin tur drog ned den. På fjärde plats placerade jag in den 28-åriga varianten som buteljerades för La Masion du Whisky. Även den var mörkt bärnstensfärgad med långa härliga tårar. Mild, harmonisk i aromen och en skön whisky att sniffa på. Smaken ger mera sötma, lite ljung, aningen rök men bara lite.

På pallplats hittar vi en sherry hogshead som har legat elva år och buteljerades ifjol. Lite elegantare än de övriga i första flighten, intensiv arom med en stor dos honung. Tyvärr blir det lite svavel i aromen efter ett tag men det är så lite att man kan bortse från det. På andra plats hamnade sedan den gudabenådade Thor. Roligt att jag inte har skruvat upp den för mycket innan. Jag gav den 85 poäng när jag provade den 12 maj och idag blev det 84 poäng. Det är en ljus whisky men den har visst djup i färgklangen. Korta, sega tårar och en fräsch arom om än inte allt för intensiv. Smaken är okomplicerad men välkomponerad och har inget av det klibbiga som en del HP har i eftersmaken.

Absolut bäst i mitt test var Highland Parks 25-åriga standardsbuteljering. Inte mycket bättre än Thor men klart bättre. Spännande arom med lite nötighet, lagom med ek, aningen chokladig. Smaken är fylligare än aromen och bär med sig honung, rökighet och lite karamell. Sedan kommer 25-åringens styrka, den långa härliga eftersmaken. Här rusar den förbi Thor och vinner denna provningen.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s