Jag har varit på Ölstudion

Jaså säger säkert ni, vem har inte varit där? Så kan det säker vara för flera av er men för mig var det första gången. Jag har hört mycket positivt om Ölstudion, hurrarrop, glädjeyttringar och bara positiva ordalag i stort. Samtidigt kan man fråga sig vad man egentligen kan ha emot en bra ölbutik? Jag kan inte komma på något mer än pris.

Jag klev in med lite tid att slå ihjäl men med föresatsen att inte köpa för många flaskor eftersom jag skulle bli tvungen att släpa runt på dessa i Göteborg. Det tog både längre tid än planerat och jag kom ut med mera öl än jag borde med tanke på vikten. När jag klev in blev jag först överväldiga av alla hyllor med öl. Hemma på min gata i Falköping….. då är det enkelt att ha överblick över alla nyheter på ölsidan. En hylla, fram och baksida, cirka 70 cm bred. Den är snabbt genomsökt.

Snart nog klarnade det givetvis även i ölstudien, allt är ju väl sorterat och genomarbetat i Systembolagets hyllteknin och just denna torsdag var det välfyllt i hyllorna också. Mycket roliga öl och jag hade fullt upp att googla på Systembolagets hemsida för att inte köpa med mig öl från Ölstudion som jag lika gärna kunde beställa till Falköping. Det hade varit bra om de hade haft en hylletikett som visade att ölen var unik för Ölstudion. Det hade underlättat för mig i alla fall.

Vad fick jag med mig hem då? En flaska Mild, en alkoholfri, två mörka bitter, två pale ale, en stout samt en cider. En hel påse glädje alltså

Systembolagets hemsida

Man kan uttrycka mycket om Systembolaget och deras hemsida men jag väljer att lyfta fram några positiva förbättringar som kom till. Så mycket lättare det är att göra filtreringar nu. Klicka i och ur, något som hoppade rejält tidigare. Vill jag se säsongsölen? Klick – nah, de tillfälliga är nog mera relevant nu. Klick-klick och jag ser dessa istället.

Mest positiv är jag till att kunna filtrera fram kommande öl smidigt. Inga problem att få fram att den 26 januari släpps en Samuel Smith – Taddy Porter. Okej då, den gode S. Smith får som han vill. Samuel Smith – The Famous Taddy Porter. Visst befog har han nog för det påståendet. Det kommer också två imperial stout som jag får fundera på om jag ska köpa och dela med grannen.

Andra februari kommer det en görsnygg burk med för mina smaklökar lite tvivelaktigt innehåll. Burnt Mill har tillsammans med Northern Monk skapat en IPA. Kanske hoppar över den, får se hur det står till i källaren när den dagen kommer.

Plockade en bild på måfå ur bildarkivet

I övrigt har jag förstått att folk förväntade sig mera av hemsidan, speciellt irriterande verkar det vara att beställa öl (och andra produkter givetvis) som har strykande åtgång. Det vill säga öl som säljer slut på några sekunder/minuter. Detta är givetvis beklagligt men jag kan inte låta bli än att citera Magnus Bark som brukar framhålla HG från Närke som källa. ”Det finns så många andra goda öl att dricka” eller något i den stilen. Ni fattar min inställning, det spelar mig inte så stor roll längre om jag missar en hypajd öl. Jag tar gärna en annan öl istället. Skål på er, vilka (brittiska) tröstöl har ni? D.v.s. öl som ni köper om ni skulle missa en het nyhet? Själv kan jag tänka mig St Peter’s Cream Stout om det var en svart öl, Fuller’s IS om den var tung. Fuller’s ESB om det var en bitter och var det suröl/spontanjäst då får jag gräva i ölkällaren. Fast vore det en maltigare öl så fick det bli en Traquair House Ale

Ny öl in, gamla öl ut….

Detta med att nya öl kommer in är positivt men hur i hela friden kunde St Peters Cream Stout åka ur? Svaret är givetvis enkelt, den sålde för dåligt. Så jag formulerar om frågan. Hur kan en öl som smakar så gott sälja dåligt. Jag menar vem vill inte ha en smakrik stout med tydlig mörk choklad ton, fyllig kropp, en bitterljus eftersmak? Vem vill inte hålla i den ovala flaskan, med det läckra emblemet instansat? Ganska många av oss tydligen fast jag vill ju egentligen. Saken är den att jakten på nyheter får mig att inte välja den och nu får jag skämmas.

Med denna sorti så gör även St Peter som bryggeri sorti ur det ordinarie sortimentet. Jag har ingen information om hur länge de har funnits där men det är länge. En gång i tiden stod de för nyskapande medan numera står St Peter’s snarare för jordnära och traditionsbundna öl. Man kan fortfarande köpa dem men det är med kollikrav på 12 flaskor. Inte så många flaskor kan tyckas men varken IPAn, den glutenfria eller Organic Ale lockar mig. Fast stouten kommer jag att sakna. Jag plockade till mig de tre sista flaskorna på hyllan i Falköping men känner redan nu att om någon vill dela ett kolli i oktober/november så är jag på.

St Peters Cream Stout, Karlströms Malt

Gubben i båten

Shape Shifter, Fourpure, detalj, mannen i roddbåt, Karlströms MaltHur kan en man i en eka vara kontroversiell? Det kan man bara undra och förundras över men så är det. Jag blir upprörd, ärligt talat och på riktigt, upprörd över att Systembolaget inte sköter detta med etiketter lite mera sunt. Kan inte detta ske så kan det vara på sin plats att man är konsekvent. Jag upptäckte igår att det sitter en man i båten på Shape Shifter. Om Nynäshamn inte kunde ha en man i ekan på Bötet Barley Wine så absolut inte Fourpure ha en enligt mig. Same – samma liksom. Helst tycker jag att båda ska kunna ha en man i ekan. Hur kan man motivera att ekan får finnas med men inte personen i ekan? Etiketter handlar om känslor, man spelar på olika sinnesstämningar och den blir varken mer eller mindre beroende på om någon sitter i roddbåten. Det drar dock ett löjets skimmer över etikettgranskningen hos Systembolaget

 

Ny månad, nya öl

Mars månad släpper lös, om inte en hel flod så i alla fall ett flertal brittiska öl. Dels hade vi BrewDog i det fasta sortimentet. En alkoholfri sak som jag tror ska vara syrlig. Av någon anledning har jag inga större förhoppningar på den. Det har jag däremot på Clockwork Tangerine, jag hittar ingen recension av den på bloggen men jag tror jag har prövat den och jag tror jag tyckte om den. Ska bli roligt att få veta säkert.

Thomas Hardy's Ale, Fyra flaskor, Karlströms Malt
Delar av en kommande provning?

Idag, fredag den 8 mars 2019, är det första småsläppet för mars månad. Hela fyra brittiska öl finns med. Jag tvekade länge innan jag klickade i för en flaska Thomas Hardy’s The Historial. Jag är inte helt säker på att jag kommer gilla den och att då lägga 100 kronor var ett svårt beslut. Ekfatslagring är inte helt min grej. Missuppfatta mig inte nu, givetvis kan ekfatslagrad öl vara god men ofta tycker jag att det blir aningen tunt. Det som fick mig att tippa över var att jag tänker mig en storprovning med massor av Thomas Hardy’s och då vill man givetvis ha med denna- Även om den har legat på ”Chivas Regalfat” som de väljer att beskriva som prestigefyllda. Hallå, är det fortfarande 1980-tal, eller? Chivas glans har falnat rejält under åren och dessutom gissar jag att det inte är blandningen utan enskilda komponenter som har legat på faten. Nå väl, jag beställde en flaska hur som helst.

Two Way Street, en BrewDogskapelse som har Bryggeriet Finn (Lund) som medskyldig. ”Nyanserad, humlearomatisk doft med inslag av apelsinskal, örter, ananas, mango, pomerans och ljust bröd.” Så lyder Systembolagets beskrivning, standardIPA lyder min dom och det är inte fy på något vis.

Innis&Gunn Kindred Spirits, flaskan och kartongen framför brasan, Karlströms Malt
Bild på förra versionen

Ytterligare en ekfatslagrad öl kommer det och då är det bröderna Dougal och Neils, kanske mera berömda för sina mellannamn Innis och Gunn som har tagit hjälp av sina irländska kusiner och använder sig av whiskeyfat. Här är det bara en envishet att försöka smaka allt brittisk som kommer som gör att jag köper en flaska. Förra versionen jag smakade var dessutom helt okej.

Sedan kommer det stora numret för, gissningsvis hela våren. Beer One från Fulle’s. Fuller’s har ivesterat en hel del pengar, inte minst i personal, och klämt in ett experimentbryggeri i sina lokaler. Om jag har fattat rätt så är det tankegångar som har funnits under ganska många år och det lilla bryggeriet ska, förutom att provbrygga och testa de nya batcherna av malt innan de används också möjliggöra lite mindre batcher experimentöl. Det får mig att tänka på vad Derek Prentice svarade på min fråga om ett mindre bryggverk för att prova nya grejor på. ”With 400 pubs, 90000 pints of a testbatch is not a problem” Har pratade nog om en eller två tester per år, det håller inte numera och med detta nya bryggverk finns möjligheten för Fuller’s att hänga med utvecklingen. Ska bli spännande att pröva. Jag tror inte jag kommer nöja mig med två flaskor som är min standard.

Derek Prentence
Mr Prentice him self, nere i Hook Celler på Griffinbryggeriet

Det ordinarie sortimentet 2017

En underbar kväll lider mot sitt slut. En stor förändring inträffade i mitt familjeliv 1 januari i år. Brumma, en brun labrador valp, kom hem till oss. Det är full fart, nafsade, bitande men också väldigt mycket mys. Idag tog vi bilen hem till det fagra Östergötland, hunden och jag. Övriga familjen kommer imorgon med tåg. Bilen packades full med en våningssäng och en allt för otymplig hundbur och så åkte vi iväg hem till min far. Väl framme så hade blåsten lugnat sig, stillheten lagt sig och ett lagom snöfall täckte marken i ett centimetertjock puder. Först hälsa på pappa och sedan en lagom promenad utan koppel, en av de stora fördelarna med att vara på landet. En rätt rastlös hund sprang runt och busade och jagade allt och alla men nu har hon kommit till ro och sover tungt på golvet och jag passar på att öppna en Harvey’s Christmas Ale. Med den som sällskap till snöfallet så tänkte jag knyta ihop 2017 vad det gäller Systembolaget. Därefter har jag en grej, kanske två, kvar innan jag för alltid förpassar det in i samlingarna.

Vi har tittat på statistik för helheten och för delarna, jag har analyserat fjolårets småsläpp men hur ser det ut i det ordinarie sortimentet?

Badger First Call, Hall Woodhouse, Karlströms Malt36 stycken öl finns det och av dessa är det fyra som är alkoholfria. Elva, nära nog en tredjedel, är nya för året och det är fin spridning på dem. Två lageröl, fyra bitter/pale ale av relativt klassiskt snitt medan vi har en IPA från Innis&Gunn med i mixen. Två porter/stout, båda två relativt alkoholsvaga och avslutningsvis två alkoholfria. En stout och en pale ale. Den senare, Innis & None så syftar senare delen i namnet på antal burkar jag tänker köpa de närmaste 50-60 åren av den ölen. Det som saknas är en god imperial stout/barley wine/dubbel IPA typ. Kom inte in någon ny sådan medan alla tre fanns med i småsläppen om man räknar in t.ex. Harveys julöl som en BW.
Av det som kom in nytt så tycker jag att McGargles Granny Mary’s Red Ale sticker ut mest i positiv riktning. Jet Black Heart och Plain Porter förtjänar ett omnämnande också. Badger är stabil, Camden snygg, Belhaven lagom, Meantime traditionell, Banana Bread Beer mindre konstig än man tror, Session IPAn från I&G är ekfatslagrad och Big Drop duger som substitut men jag föredrar vatten och den som ej ska köpas behöver inte nämnas vid namn. Så då tror jag att jag är klar med snabbgenomgången.

Belhaven Intergalactic Lager, Modern lager
Camden Hells Lager, Dortmunder och helles

McGargles Granny Mary’s Red Ale, Irländsk ale
Badger First Call, Engelsk pale ale & bitter
Meantime London Pale Ale, Engelsk pale ale & bitter
Well’s Banana Bread Beer, Bitter

Innis & Gunn Session IPA, Engelsk IPA (Humm, har jag inte provat den? Den kvalade in från beställningssortimentet)

Brewdog Jet Black Heart Milk Stout, Söt porter & stout
Porterhouse Plain Porter, Stout

Big Drop Milk Stout, Alkoholfritt
Innis & None Pale Ale, AlkoholfrittInnis & None Pale Ale, Alkoholfritt

En liten titt tillbaka på allt som släpptes i småsläppen 2017

I torsdags hävde jag ur mig något om att ett av de viktigaste kriterierna för att komma med i bolagets småsläpp är att en öl är en samarbetsbrygd. Så är det inte riktigt, jag har gjort en genomgång av förra årets tillfälliga öl. Visst det finns sammarbetsöl, fyra stycken, bland de fyrtio tillfälliga ölen som släpptes men inte fler än fyra stycken. Tre av dem har Omnipollo som ena halvan och Stillwater i den fjärde. Två stycken Fantombryggerier alltså och lite spännande är det att den bryggande parten är Buxton i alla fyra fallen. Buxton har med tre helt egna öl också, imperial porter, Session IPA samt en DIPA. Inte underligt att det kändes som om det kom en Buxtonöl mest hela tiden ifjol. Bara ölsorutan BrewDog är värre med sina nio öl. Lite enformigt kan jag tycka, nog borde det kunna skapas mera variation? Wild Beer hade också ”massor” med öl på släppen ifjol. Hela fem öl av ganska varienande typ. Laktosporter, teöl och flamländskt brun för att nämna tre. En spännande iakttagelse över mitt egna resonerande, Fuller’s som också släppte fem öl kändes inte alls lika välrepresenterade som Wild Beer eller Buxton utan bara det förväntade. Undrar om det har med mina egna ölpreferenser att göra?

Totalt hade vi fjorton bryggerier som lanserade tillfälliga öl och de två ”största” stod för 40% av ölen i släppen. Lite enformigt tycker jag nog. Tittar jag på ölen så hade jag personligen gärna valt bort båda efterrättsstouterna från Buxton men sedan är det inte lika självklart att jag vill ta bort Abstraktölen från BrewDog. Dels finns det en viss aura av lyx kring Abstrakt som jag inte tyckte Omnipollo/Buxton lyckades skapa. Där emot tycker jag att det är tråkigt många BrewDog fast det blir svårt att hitta en given kandidat att plocka bort. Slot Machine och Pump Action Poet kanske inte behövs och bara ena Abstrakt? Men tänk om man sparar på just den serien? Svårt detta. BrewDog har ju så många trogna ölköpare i Sverige och Buxton börjar kanske få det. Jag vill inte kritisera inköparna men jag hoppas vi får se många, nya bryggerier. Om kanske, men bara kanske, det är så att det kom lite för många BrewDogöl så är det faktiskt ännu sämre med antalet nya bryggerier. Mad Hatter och Northern Monk, två av fjorton. Där har vi den stora svagheten i förra årets släpp. Var har vi styrkan då? Variationen på öl kan vara en del av det. Det finns surt, imperial stouts, humligt, maltigt men inte någon klassisk bitter direkt. Inte tillräckligt heta kanske. När jag ändå önskar en massa, jag hoppas att 2018 ger oss tre, fyra klassiska bitters.

Hela listan

Omnipollo/Buxton Lemon Meringue Ice Cream Pie

Omnipollo/Buxton Original Rocky Road Ice Cream Porter

Omnipollo/Buxton Original Texas Pecan Ice Cream Porter

Buxton/Stillwater Superluminal Sour IPA

Buxton Single Barrel Rain Shadow

Buxton Myrcia Session IPA

Buxton King Slayer

 

 

Brewdog Rye Hammer, IPA

Brewdog Abstrakt 21

Brewdog Semi Skimmed Occultist

Brewdog Pump Action Poet

Brewdog Abstrakt 22

Brewdog Nine to Five Wizard

Brewdog Slot Machine

Brewdog Santa Paws

Brewdog Hello My Name Is Agnetha

 

 

Fuller’s Vintage Ale

Fuller’s Past Masters 1905 Old London Ale

Fuller’s Imperial IPA

Fuller’s Imperial Stout

Fuller’s Old Winter Ale

 

 

Wild Beer Tepache

Wild Beer Millionaire

Wild Beer Modus Operandi

Wild Beer Zintuki

Wild Beer Sleeping Lemons Export

 

 

Innis & Gunn Kith & Kin Teeling Cask

Innis & Gunn Raspberry Saison Barrel Aged Beer

Innis & Gunn Mika’s Choice

 

 

Thomas Hardy’s Ale 2016

Thomas Hardy’s Ale The Historical 2016

 

 

Traquair Jacobite Ale

 

 

Thornbridge Mango Halcyon Fruity Imperial IPA

 

 

Northern Monk Hop City IPA

 

 

Weird Beard Something Something Darkside

 

 

Harvey’s Christmas Ale, 11622

 

 

Thornbridge Days of Creation

 

 

Magic Rock Hypnotist IPA

 

 

Mad Hatter Tzatziki Sour

 

 

Siren & Dugges Draugen

 

Hur ser årets Skottlandslista ut?

Om Newcastle har varit den ledande ölen totalt sett bland de brittiska så har Punk IPA varit lika självklar i toppen av Skottlandslistan. PunkIPAn överst, sedan kommer det ett gäng Innis&Gunn, Trashy Blond från BrewDog, någon mera Innisöl samt en eller två andra öl inklämnda någonstans på den nedre halvan. Det ser ungefär lika dant ut i år också. En skillnad är att vi har tre ”oberoende” öl med på listan. Det är BrewDogs tredje öl som fått stryka på foten och vi har klassikern Twisted Thistle IPA med på listan tillsammans med två lageröl. Överlag handlar det om minskande volymer även om det är marginellt i vissa fall.

Brewdog Punk IPA                                                              639857 liter
Innis & Gunn Oak Aged Beer                                           269816 liter
Innis & Gunn Rum Barrel Blood Red Sky                    168167 liter
Innis & Gunn Toasted Oak IPA                                        154423 liter
BrewDog Dead Pony Club                                                    97614 liter
Twisted Thistle IPA                                                               80298 liter
Innis & Gunn Session IPA                                                    70924 liter
Innis & Gunn Lager Beer                                                     38110 liter
Williams Caesar Augustus Lager IPA Hybrid               35202 liter
Belhaven Intergalactic Lager                                            33963 liter

Trashy Blonde fick lämna listan detta året

Hur ser det då ut med sorgebarnet Wales?

Alltså, när jag analyserade siffrorna från Systembolaget för 2015 kom jag fram till att det var tunt på den Walesiska fronten. Cirka 750 liter var det då och två bryggerier var representerade, Celt och Tiny Rebel. Tiny Rebel försvann men istället dök Kingstone upp men till 2017 så är det bara Kingstone kvar men deras 60 liter har krympt till 58 liter. Vad kan detta bero på? Wales ligger långt bort, inga bra bryggerier, inga tillräckligt stora? Nja, ingen av förklaringarna håller. Kanske ligger Sverige för långt bort? Funderingarna kan vara många så jag tänkte unna mig en god öl till detta. St Peters Winter Ale har absolut inget med Walesisk öl att göra men en bra funderaröl är det. Värmande, lagom söt, brödig, maltig och fylld med svar. Nähä, det sista var bara påhitt för jag har inget egentligt svar. En del i det hela kan säkert vara ett visst ointresse från bryggerierna. Ointresse är kanske fel ord men när saker och ting inte sparkar igång så finns det andra marknader att lägga kraften på. Lägg inte för stor vikt vid det men jag skrev till Kingstone nu och jag har skrivit till både Tiny Rebel och Celt under 2017 utan att få svar. Jag tror inte jag ska ta det personligt men Sverige är ingen het marknad för de och så länge de inte får en importör som tar tag i marknadsföringen så är intresset som det är.

Här kommer nu den fullständiga listan

Abbey Ale 15 liter
Classic Bitter 26,5 liter
Tewdric’s Tipple 11,50 liter
Humpty’s Fuddle IPA 5 liter

Den känns så obetydlig att jag inte ens ides sortera den

Englandslistan – statistik från 2017

Jag vandrar vidare i mina statisktiska irrfärder. Sitter här och avnjuter en hembrygd IPA som liknar ett slags mellanting av Fuller’s IPA och Camden Hells Lager så det passar bra att ta en närmare titt på de Engelska ölen. Toppen ser lika ut som tidigare även om siffrorna är lägre och vissa placeringar är omkastade. De åtta bäst säljande ölen förra året finns fortfarande kvar på listan.

Sitt tapp till trots så dominerar Newcstle Brown Ale fullständigt och räknat på topp-tio (Det är väldigt mycket arbete att få fram en totalsumma) så backar Newcastle 2,6 procentenheter men man står för fortsatt imponerande 40% av totala volymen för top-tio.

Två spännande nykomlingar har vi i Camden Hells Lager och Badger First Call. Den senare kom in i ordinarie sortimentet den första mars medan grävlingen kom tre månader senare. Om deras försäljning skulle vara jämt fördelad över hela året så skulle båda två ölen kliva upp en placering. Nu tvivlar jag på att så är fallet, januari och februari är knappast volymmånader.

Mark Slater pouring up St Peters PorterJag noterar att det inte bara är jag som har hittat tillbaka till St. Peter’s Cream Stout. Lite mer än 6000 liter i ökning, vilket motsvarar 7,4%, är mer än bara lite fluktraktion tror jag. Undrar Vad som har lyft den. Bra öl, det är det och kanske är förklaringen inte mera komplicerad än så. Eller så har det med jästen att göra.

Newcastle Brown Ale (1)                   582685 liter
Fuller’s London Pride (4)                   160665 liter
Fuller’s ESB (3)                                     153924 liter
Fuller’s India Pale Ale (2)                   122142 liter
Camden Hells Lager (Ny)                   114025 liter
St Peter’s Cream Stout (6)                    88862 liter
Fullers London Porter (7)                    76226 liter
Bishops Finger Kent Ale(5)                 66473 liter
Young’s Double Choc Stout (8)             51330 liter
Badger First Call (NY)                             31338 liter