Hurra (?) Julölen är här

Man kan säga mycket om julöl och på många vis. Jag nöjer mig med en kort och snärtig punktlista

Punkt 1: Julöl är konstigt begrepp, speciellt numera

Punkt 2: Julöl redan 1 november är för tidigt

Punkt 3: Det är roligt med julöl

Punkt 4: Det är ingen kul julölslista på bolaget i år, heller……

Punkt 5: Fyll gärna på listan med egna punkter för nu tog mina slut, inte helt utan orsak

Slöar och återanvänder en gammal bild men den ser lika dan ut på etiketten i år

Puh, mycket jobb att vara bloggare. Nu tänkte jag att jag skulle avnjuta årets bästa alternativt näst bästa brittiska julöl. St Peter’s Winter Ale. Det kan jag utse den till redan nu eftersom det bara finns fyra att välja mellan. Jag har prövat tre av dem så näst bäst är den sämsta placering den kommer ha. Den får symbolisera punkt 3, det är roligt med julöl. Att ha en så god ”vardagsöl” att vänta på varje vinter är en ynnest. Den tydliga men inte dominerande beskan som hämtar sin kraft i rostad malt lika mycket som humle. Detta är en relativt alkoholstark öl med sina 6,5% så man ska inte dricka hinkavis av den men det skulle man lätt kunna lura sig att göra om man inte är försiktig. Mäktigt tunga smaker av bröd, lite surdeg, apelsinmarmelad, sirap som jag gärna hade prövat till lite nygrilljerad skinka. Nu fick det bli en skiva danskt rågbröd med lite extrasaltat smör på, elegant garnerat med en överdimensionerad skiva basturökt skinka och toppad med inlagd gurka där senapsfröna i inläggningen andligt får förena smörgåsen med julskinkans grilljering. Det blir en bra försmak av det kommande svammelsurium av smaker som julmaten bjuder på. Berätta gärna om era favoritjulöl oavsett om de är brittiska eller inte men gärna brittiska.

Beer One – Fuller’s Pilotbryggeri

2018, på våren om jag har fattat rätt, så installerade Fuller’s ett testbryggeri på sitt område. I augusti började man brygga och den 8 mars 2019 så släpptes Beer One på Systembolaget. Lämpligt namn för den första brygden i testbryggerier som ligger bakom en glasvägg i shopen. Hayley Marlor heter bryggaren som är ansvarig för de första bryggningarna. Cirka 1600 liter ger varje bryggning och de har fyra jästankar i testbryggeriet. Beer One som nu når Sverige är receptmässigt alltså den första ölen som bryggdes i pilotbryggeriet men den vätska som är i flaskan är producerad i huvudbryggeriet. Så är tanken rakt igenom, testar nya saker, varianter i lilla och blir det uppskattat så blåser man på i stora.

Jag tänker på Derek Prentice så påstod med ett snett leende ville framhäva att han kunde prova lite vad som för 90000 pints inte var så mycket för en pubkedja med 400 pubar. Nog blir det smidigare på detta viset och man behöver inte vara allt för föriktig. Om det bara är en felskrivning, en skruvning av reeptet eller bara resultatet av en god utjäsning vet jag inte men den här versionen är 0,5 procentenheter starkare än vad som har uppgivits för pilotversionen.

Fuller's Beer One, flaska, ölglas, Karlströms MaltBeer One
Mörkt gyllene färg, redan här gillar jag ölen. Färgen har ett fantastiskt djup som bara kommer med öl som har hög alkoholhalt. Storbubbligt skum.

Aromen är maffig och stor utan att vara humledominerad. Fuller’s har skapat en strong ale som är fullmatad med arom från malt och jäsning. Fruktig och söttung. Mycket apelsin och aprikosmarmelad. Drar åt tuggumihållet utan att nå Jenkahöjder. Marabou apelsinkrokant.

Smaken är fylld med kolatoner, karamellmalt, farinsocker, persikolag, lätt beska och en söt eftersmak, honung.

Detta är en öl jag gillar. Mycket smak, massvis med arom utan att vara besk. Precis som jag vill ha den. Lite mycket snurr i skallen bara.

Sheperd Neame Christmas Ale

Hisilicon Balong

Sheperd Neame Christmas Ale, oöppnad flaska och ölglas, Karlströms MaltSäga vad man vill om den här ölen men vacker som en sydengelsk juldag är den. Vad kan man säga mera? Massproducerad medelmåttig öl? Jovisst kan man det och någonstans i folks medvetande så tror de att jag inte dricker sådan öl, inte ens om jag blev bjuden på den. För bara två veckor sedan var det en person som visade mig en bild på just Sheperd Neame Christmas Ale med orden ”Fast du dricker väl aldrig sådana här öl?” Klart jag gör och absolut om jag blir bjuden. Sheperd Neame Christmas Ale blir kanske aldrig någon favorit hos mig men det är en enkel och harmlös öl som inte sticker ut i något avseende utom möjligen alkoholhalten. Jag vet inte om det finns någon ”ekonomisk lag” men nog måste det vara lättare en sälja stora volymer av någonting, oavsett vad det är, om få människor kan reta upp sig på produkten.

Vacker öl som sagt. Lite ljusare ett medelvärdet för julöl, vackert kopparfärgad. Skummet ligger kvar en stund men faller ihop till ett tunt lock.

Aromen är fylld av karamell, torkade frukt, rostat bröd. Smaken stämmer bra ihop med aromen och texturen är kraftig och fyllig. Det är en öl som tar plats. Lite torrare smak men i eftersmkaen kommer maltsötman med full kraft.

Det här är inte alls illa, snarare förrädiskt lättdrucket och om man har tänkt sig en lite sturskare traditionell engelsk bitter/strong ale så kommer denna leverera till julbordet.

Varuprov, undertext

Trettondagen – småjobb, rester och en 1845

Trettondagen är inte den mest traditionstyngda dagen i juletid och i år var det väldigt avslappnat här hemma. Fru var iväg och köpte soffbord på förmidagen, jag sov middag väldigt länge och till kvällen åt vi rester. Då kan det vara bra att lyfta det hela lite, det är trots allt helgdag, med en Fuller’s 1845.

Uller's 1845 i glas bredvid mat, Karlströms MaltNamnet kommer av det datum då John Fuller, Henry Smith och John Turner slog sig samman för att driva Griffinbryggeriet. Bryggeriet är alltså äldre än företaget, det tycker jag på något vis är häftigt. Numera har ju de andra två namnen nästan fallit i glömska och man kör hårt med Fuller’s namnet på företaget är dock Fuller, Smith and Turner plc. Det är en öl som skapades i mitten av 90-talet för att fira 150-årsjubileumet. Man har verkligen gjort sig besvär med att skapa en jubileumsöl. Efter jäsning och flaskning så får den efterjäsa i flaskan och bygga upp kolsyran under 100 dagar i bryggeriet. Utan att veta säkert så tror jag att den inte riktigt behöver den långa tiden men det låter fint på etiketten och det gör absolut ingen skada, det kan jag efter empiriska studier hävda.

Mina smaknötter får du läsa här, ikväll hällde jag upp i glas och bara njöt av ölen, samtalet med familjen och det enkla faktumet att imorgon rullar skoljobbet igång igen. Fast det är ju inte förrän imorgon.

Sheperd Neame Christmas Ale

tomteol-fran-storbritannien
Var för slö för att ordna en bild, norpade en från förra året. Det är ju i princip samma öl, byt bara Buxtons Winter Stout mot Harvey’s Christmas Ale

Vi kör igång med förra årets mest plumpuddiga brittiska julöl på Systembolaget undrar vad den kommer att få för utmärkelse i år.

Utseende: Härlig, djup bärnstensfärg som drar mot koppar. Svagt skum.

Arom: Toffe, smörkola, försiktig om ens någon humleton, maltig och söt

Smak: Sötma, lättillgänglig, fruktig, lite jenka, lite fruktkola

Munkänsla: Mjuk, rund, medelfyllig

Eftersmak: Stillsam, försiktig, sötma

Omdömme: En god öl utan inverkan på sin omgivning. Förrädiskt lättdrucken med sina 7% När jag nu hade bloggat om den var det 2/3 kvar av halvlitern och jag satte mig med en god bok och bara njöt av att läsa och att ta en klunk lite nu och då.

(Den här ölen fick jag som ett varuprov av importören)

Fuller’s Golden Pride

Golden Pride, Fuller's, Karlströms MaltIkväll har vi haft lite träff med aktieägarna på Nya Victoria. Varit ute och druckit öl, ätit burgare och suttit och pratat en massa. Efter några rätt moderata öl var jag sugen på en bra avslutning men det fanns ingen imperial stout, barley wine eller knappt något strong ale alls i sortimentet så jag gick sonika hem. För i min källare finns resurser. Jag stod där och tittade lite på mina olika öl och så plötsligt föll blicken på en flaska Golden Pride. Detta är en öl som jag hade med på provningar för dryga tio år sedan men numera slinker den aldrig med. Oförtjänt? Kanske, bäst att ta reda på det.

Stort brusigt skum som snabbt dog undan. Vacker djupröd ton.

Inga stora aromer oavsett vad tillverkaren eller distributören skriver om. Nötigt, fruktigt och lätt viniöst men man måste långt ner i glaset med näsan för att känna aromerna. Vilket kan vara väl värt besväret för det luktar fint.

Om man nu hade tänkt sig lite barley wine över den här ölen så sänkte aromen förväntningarna och första klunkarna ändrar ambitionen ytterligare. Alkoholen finns klart närvarande men mera som sötma än som värmande, det är en öl med stor hinkabilitet, inte alls en sipparöl som man tänker sig barley wine. Det är en strong ale och man känner igen både ESB och London Pride i smaken på den. Detta är fylligare, sötare men inte så mycket mera komplext.

Att jag gillar Fuller’s har nog inte undgått någon men detta är inte någon av deras bästa öl enligt mig. Jag hoppas på mera komplexitet, större kraft och mera wow av en öl på 8,5% En sådan här öl ska man inte dricka pintvis av men det gör man lätt med denna. Jag prövade med lite ost till men är det en öl till osten man letar efter så är det bättre att välja en flaska Vintage. Vintageölen är förövrigt baserad på just Golden Pride. Dels flaskjäser den men den har dessutom varierat humlerecept så helt samma öl är det inte. Ibland är det samma humlesorter (vet inte om det är samma tider och mängder) men ibland kör man helt andra. Undrar om inte ordet vintage och den fina lådan gör sitt till smaken också. Maltbasen lär dock vara den samma varje år.

Vill man ha en fyllig öl med lagom alkohol så tar man ESB eller 1845. Vill man ha en bra barley wine så väljer man något annat bryggeri helt enkel. (OBS Fuller’s påstår ingen stans att detta är en barley wine, det är bara min uppfattning om att den borde vara det) I ärlighetens namn kanske man ska påpeka det faktum att jag redan har tömt flaskan. Lättdrucken var ordet sa Bull!