Hurra (?) Julölen är här

Man kan säga mycket om julöl och på många vis. Jag nöjer mig med en kort och snärtig punktlista

Punkt 1: Julöl är konstigt begrepp, speciellt numera

Punkt 2: Julöl redan 1 november är för tidigt

Punkt 3: Det är roligt med julöl

Punkt 4: Det är ingen kul julölslista på bolaget i år, heller……

Punkt 5: Fyll gärna på listan med egna punkter för nu tog mina slut, inte helt utan orsak

Slöar och återanvänder en gammal bild men den ser lika dan ut på etiketten i år

Puh, mycket jobb att vara bloggare. Nu tänkte jag att jag skulle avnjuta årets bästa alternativt näst bästa brittiska julöl. St Peter’s Winter Ale. Det kan jag utse den till redan nu eftersom det bara finns fyra att välja mellan. Jag har prövat tre av dem så näst bäst är den sämsta placering den kommer ha. Den får symbolisera punkt 3, det är roligt med julöl. Att ha en så god ”vardagsöl” att vänta på varje vinter är en ynnest. Den tydliga men inte dominerande beskan som hämtar sin kraft i rostad malt lika mycket som humle. Detta är en relativt alkoholstark öl med sina 6,5% så man ska inte dricka hinkavis av den men det skulle man lätt kunna lura sig att göra om man inte är försiktig. Mäktigt tunga smaker av bröd, lite surdeg, apelsinmarmelad, sirap som jag gärna hade prövat till lite nygrilljerad skinka. Nu fick det bli en skiva danskt rågbröd med lite extrasaltat smör på, elegant garnerat med en överdimensionerad skiva basturökt skinka och toppad med inlagd gurka där senapsfröna i inläggningen andligt får förena smörgåsen med julskinkans grilljering. Det blir en bra försmak av det kommande svammelsurium av smaker som julmaten bjuder på. Berätta gärna om era favoritjulöl oavsett om de är brittiska eller inte men gärna brittiska.

St Peter’s Winter Ale och Casadias

Detta med smakkombinationer är spännande. Burgaren med stekost blev bra exempel på lyckad kombination. Inne i ett stim när det gäller att rensa i ölkällaren så plockade jag en flaska St Peter’s Winter Ale från ifjol (2019 alltså). Barnen brassade Casadias med 18 månaders prästost från Falköpings Mejeri och Lönnebergas rökigaste skinka. Båda två var väldigt goda. Var för sig men även tillsammans men det blev absolut ingen kombination. Det smakade gott, ett plus ett blev två men inte det där tre som är vad man hoppas på.

Jag slavarde bort bilden med casadiasen på så ni för hålla till godo med denna.

En öl som jag kanske missade, kanske hoppade över eller som jag helt enkelt inte ville veta att den fanns – Stormtrooper Galatic Pale Ale

Kan det vara den längsta rubriken jag har använt mig av? Allt annat en kort och snärtig. Precis som bloggen i övrigt alltså. Men ärligt, det är medvetet. Jag vill breda ut mig i mina texter. Jag tycker det är tråkigt med all danne oinformativ information som flödar på ”nätet”. Om ni inte riktigt håller med mig så tar jag kortversionen först. Stormtrooper Galatic Pale Ale är ett stilbrott mot St Peter’s varumärke som är så ohyggligt att jag inte vill köpa den. I alla fall nu när den inte finns att beställa från Systembolaget.

Innan jag går in på varför så måste jag dock förtydliga att jag har inga problem med att förstå varför St Peter’s har hoppat på detta tåget. Snacka om marknadsföring, att ha dessa vita figurer på burken. Bryggerier är som alla andra företag beroende av att sälja sina produkter. Annars kan inte bryggeriet överleva.

För att förstå mitt missnöje med Stormtrooper så måste vi prata om kärnvärden. För mig har St Peter’s flera och väldigt tydliga kärnvärden som riktar in sig mot tradition, lantlighet och genuinitet. Det senare är ju så luddigt det kan bli men ni greppar säkerligen. Jag vet knappast om det är ett ord. Hörde jag någon som frågade efter lite belägg för detta? Belägg och belägg, knappast utan bara mina åsikter. Ni får gärna tänka annat.

Det ligger både fridfullt och vackert, i gränslandet mellan Suffolk och Norfolk. På rätt sida gränsen både om man frågar Suffolkbor och Norfolkbor

– Flaskan: Om man har en flaska, lika lätt att känna igen som Duvels, Westmalles eller tja, jag kommer inte på så många flera. Man har alltså en unik flaska som är baserad på en 1700-tals ginflaska från Gibbstown, Delaware River. Har man en sådan flaska, då är man långt ifrån Stormtroopers

– St Peter’s Hall: Brygger man sin öl på baksidan av ett 1200-tals herrsäteshus så har man satt sin standard långt ifrån de ikoniskt strikta vita krigarna.

– Suffolks landsbygd: Lite samma tema men hela Suffolk andas långsamhet, tradition och lantlighet. Klart att det finns moderniteter som internet, swipande och människor generellt som bor där håller knappast med mig men vi pratar om en magisk del av England.

– Puben i London: Om man som bryggeri bara har en pub utöver sin bryggeripub och då väljer Jerusalem Tavern som med tvivelaktig källkritik lätt kan bindas samman med Rikard Lejonhjärtas Korståg i det heliga landet så har man visserligen sin historia full av samma delar som käre Lucas hjältesaga men i en helt annan tidsålder.
Nja, ölen kunde väl ha fått heta harvpinnen Pale Ale för att påminna om den medeltida uppfinningen, eller Stigbygeln Pale Ale för att anknyta till riddarna, eller kanske Bleckmuggens Bitter. Eller… så kallar man den Stormtrooper Galatic Pale Ale. Det är inte St Peters första avsteg från det jag vill tolka som deras valda linje. Dessutom får de många Star Wars anhängare att i alla fall pröva den. Vilket jag alltså missade eller slapp att göra. Vad säger ni som prövade den?

En av mina favoritställen i London. Förvånande nog inte alltid topptrim på caskölen (står på den bakre bardisken, i värmen o.s.v.) men aldrig några problem att få en annan cask/keg

St Peter’s Winter Ale, ett kärt återseende

En klassiker i julölsfloden på Systembolaget

Jag gillar verkligen St Peter’s och har gjort det allt sedan det första flaskorna Cream Stout landade i Sverige, om det nu var dessa men det känner jag mig ganska säker på.
Detta börjar bli en klassiker, undrar hur många gånger den har kommit som julöl till Sverige? Jag har i alla fall skrivit om den sedan 2008. Hittar den inte alla år där mellan men bra nära. 2007 vet jag inte för enligt bloggen så prövade jag knappt julöl det året. Fast å andrasidan togs det inte hem så många julöl till Falköping på den tiden. Annat är det numera.

Hur smakar den i år? Gott kan jag lova men det är inte bästa årgången. Lite för hög beska kliver in och dominerar smakbilden och håller tillbaka sirap, russin, choklad och allt det där gottiga som den innehåller. Upplever den lite för spritsig i munkaraktären men båda dessa två drag är egenskaper jag tror att flera andra uppskattar. God öl, så god att om det inte fanns mängder med andra spännande öl att prova så skulle jag köpa några till. Dessutom är ju källaren allt för välfylld sedan tidigare.

Ny öl in, gamla öl ut….

Detta med att nya öl kommer in är positivt men hur i hela friden kunde St Peters Cream Stout åka ur? Svaret är givetvis enkelt, den sålde för dåligt. Så jag formulerar om frågan. Hur kan en öl som smakar så gott sälja dåligt. Jag menar vem vill inte ha en smakrik stout med tydlig mörk choklad ton, fyllig kropp, en bitterljus eftersmak? Vem vill inte hålla i den ovala flaskan, med det läckra emblemet instansat? Ganska många av oss tydligen fast jag vill ju egentligen. Saken är den att jakten på nyheter får mig att inte välja den och nu får jag skämmas.

Med denna sorti så gör även St Peter som bryggeri sorti ur det ordinarie sortimentet. Jag har ingen information om hur länge de har funnits där men det är länge. En gång i tiden stod de för nyskapande medan numera står St Peter’s snarare för jordnära och traditionsbundna öl. Man kan fortfarande köpa dem men det är med kollikrav på 12 flaskor. Inte så många flaskor kan tyckas men varken IPAn, den glutenfria eller Organic Ale lockar mig. Fast stouten kommer jag att sakna. Jag plockade till mig de tre sista flaskorna på hyllan i Falköping men känner redan nu att om någon vill dela ett kolli i oktober/november så är jag på.

St Peters Cream Stout, Karlströms Malt

Vissa öl förtjänar alltid att nämnas – något av favoriter

Jag skrev om ett vackert öl igår, om passande öl tidigare i veckan, om syrlig öl för en vecka sedan och även om öl i kartong. Många öl nämns men jag tänkte bara slänga upp bilder på öl som jag tycker förtjänar en push. Det handlar om öl i ordinarie sortimentet. Av de 30 brittiska och irländska öl som finns i ordinarie sortimentet för tillfället har jag valt ut följande. Hade du valt någon annan öl?

London Porter, Fuller's, Karlströms Malt, burk.jpgLondon Porter: Förtjänar alltid att nämnas för sin mjuka textur

McGargles Granny Mary’s Red Ale: Förtjänar alltid att nämnas för att det är en underbar irländare med betydligt bättre kraft än både Kilkenny och Smithwicks ihop

St Peters Cream Stout, Karlströms MaltSt Peter’s Cream Stout: Förtjänar alltid att nämnas, inte bara för flaskans skull utan för de riktigt mörka smakerna och den kraftiga kroppen. (Mörka smaker=Katrinplommon, mörk choklad och farinsocker).

Jet Black Heart, BrewDog, Karlströms Malt

 

 

BrewDog Jet Black Heart: Förtjänar att alltid nämnas tack vare sin sötma

Fuller’s ESB: Förtjänar alltid att nämnas för det är en icon som fortfarande levererar

Brewdog Punk IPA: Förtjänar alltid att nämnas för sin fantastiska arom.

Brewdog, Punk IPA, Karlströms Malt.jpg

St Peter’s Winter Ale

Varuprov från GalateaSt Peter's Winter Ale, ölflaska, Karlströms MaltVintern närmar sig med stormsteg och det har jag inget emot men att vi ska dra igång julförberedelserna känns konstlat. 1 november, innan vi ens har firat Allahelgona?

Nåväl, ska man nu börja fira in julen så varför inte dra på med något av det bästa först?

St Peter’s Winter Ale är bara så god som en winter ale ska vara. Halvliterflaska som det är så kan man kosta på sig rikliga klunkar precis som jag och en av mina trognaste läsare har kommit överens om att man gärna vill med en viss typ av öl. Kanske lite väl alkoholstarkt nu för detta men man får anpassa antalet klunkar per tidsenhet istället. Detta kan dock vara nog så svårt när ölen är mjuk, fyllig och riktigt maltig. En balanserande beska, väl tilltagen sötma och full med smaker som bara antyds. Mörk choklad, apelsinskal, kaffe, rostat bröd, lakrits och en lätt syrlig ton.

Dessutom har St Peter världens underbaraste flaska.

Läs gärna vad jag har tyckte tidigare år, St Peter’s Winter Ale är något av en klassiker

Varuprov, undertext

Idag släpps julölen

Santa Paws, BrewDog, Karlströms MaltDet är alltid stor sug kring julölen generellt sett men i år tycker jag att den brittiska sidan ser tunnare ut än någonsin. Klassiker som Fuller’s Old Ale, St Peter’s Winter Ale och Shepherd Neame Christmas Ale är bra öl, eller i alla fall inte dåliga. Om jag ska plocka fram någon favorit bland dessa så får det bli St Peter’s. Återkommer gör också BrewDog Santa Paws som jag blev väldigt överraskad av för två år sedan medan om jag bara hade fått skruvat lite på kolsyremängd och humlegivor så hade den varit riktigt bra ifjol. Undrar om de har läst min blogg och följer mina önskemål till i år. Gissar att det inte är så.

Nyhetsmässigt så är Fuller’s Winter Brew det mest spännande. Jag har ingen info alls om den och googlande hjälpte föga. Lite konstigt att ett så pass stort bryggeri som Fuller’s inte har kapacitet att hålla sin hemsida uppdaterad. Skönt att julen närmar sig…..

Jag kommer definitivt sakna Harvey’s julöl från förra året. Hade varit trevligt med Mr Snowball men saknar är att ta i. Konstigt att vi inte kan få flera, bra, brittiska winter warmer till oss men faktum är nog att det inte är någon jättegrej med julöl hos de brittiska bryggerierna.

Porterprovningen – bortförklaringarna

De sju varianterna stoutporter i ordninarie sortimentet april 2018, Karlströms MaltJag måste gvetvis redogöra för den roliga porter/stoutprovningen som vi genomförde Skärtorsdagen. Man skulle kunna skriva fantastisk men någon stans på vägen tappar den en liten, liten pinne i bedömningen och blir bara en rolig provning. Det handlar inte om sällskapet för det var i toppklass men däremot så hade vi inte de riktigt bra ölen. Framförallt tre av dem var lite mindre bra i mitt tycke den kvällen.

Vi börjar med det lekfulla tävlingsmomentet, vem prickade flest rätt. Jag visste namnet på alla nio ölen men alltså inte ordningen medan mina deltagare inte fick veta namnet på de två jokrarna förrän efter att alla ölen hade provats. När vi började samla ihop oss efter att ha smakat alla så hade jag ordningen klar för mig, kände mig väldigt nöjd, hade nyttjat mina minnesbilder från de olika ölen. Speciellt så gällde detta de två jokrarna, kände att jag hade haft stor hjälp där. Ja, ja, så gick det precis som jag förtjänade. Tre rätt och långt ifrån Mattias och hans fem rätt. Här nedan har ni mina bortförklaringar. Som upphällare assisterade min fru och hon visste inte vilka öl som var jokrar eller inte.

De två jokrarna och kvällens avslutning, Karlströms Malt.jpg
De två jokrarna och en av ölen vi avslutade kvällen med

1 – Guinness Draught, platt, liten kropp, Guinnesskum, svag rostad karaktär (Ingen tvekan, fanns bara ett alternativ)

2 – Guinness Extra Stout, lite mera kropp och mera rostade toner. Den ölen som liknade 1an mest (Viss tvekan, men inte mer än ett uns)

3 – St Peter’s Cream Stout, Godare än de andra två, den har kropp och lite karaktär. Speciellt i jämförelse med de andra. (Jag gissade på Stoodley. Jag minns den som lite godare och inte så intetsägande som Guinness så den här passade perfekt. St. Peter’s hade jag ju passat in på öl nummer 7. Tänk att jag inte plockade den, känner mig lite besviken och lovar mig att dricka den lite nu och då)

4 – Jet Black Heart Båda den och 6an är söta och vaniljiga, kommer ihåg att Young’s hade på tok för mycket chokladsmak men den här har mest vanlij och sötma, inte så mycket choklad (Om det inte är BrewDog så är detta Young’s reso nerade jag och valde fel, två väldigt lika öl, mer lika än jag trodde)

5 – London Porter, fudge, mjuk, lite platt i jämförelse med de andra kraftigare men god (ingen tvekan, skönt med den efter fadäsen med St Peter’s)

6 – Young’s, Lite, lite mera choklad. (Se 4an, givetvis blev det fel även här)

7 – Draugen, Siren/Dugges, detta är kvällens klart godaste öl. Fyllig, markerad rostad ton som kompletteras av humlebeska. Hittar en del humle i aromen också. En öl att sitta och dricka hela kvällen (Så god – då är det nog St Peter’s, sicken dumt resonemang, humlen borde leda mig rätt här men ack nej, sitta och dricka hela kvällen? Knappast 11,5% vilket också förklarar mycket av den fina kroppen. Lite skamhatten på när man är så säker som jag var här och har så fel)

8 – Innis&Gunn Otrevlig arom, stickig gummiton med okej smak, jag minns det som att Draugen var lite otrevlig o aromen. (Här spelar alltså minnesbilden mig sprattet. Kommer ihåg att jag vaskade lite av Draugen senast, inbillar mig att gummitonen kan vara rökigheten som omvandlat/oxiderats men med facit i hand så hittar jag de tydliga bourbontonerna från ekfatet)

9 – Stoodley Stout, Det här både luktar och smakar lite illa, tunn kropp och viss ekfatskänsla får mig att passa in den som Inni&Gunn men det är bara en känsla av ekfat som får mig att välja den. Känner egentligen inte alls igen ölen vilket i sig borde ha fått mig att tänka Stoodley Stout. Kanske var det något fel med just den här flaskan. Orkar jag med att köpa en flaska till och prova? Vi får se, borde ju göra det.

Summering: Blindprovning, halv eller hel, är det enda sättet att försöka prova en öl objektivt. Nu när jag funderar lite till så ändrar jag till fantastisk provning. Samtalet, det är den hemliga ingrediensen som lyfter en bra kväll.

Torsdag – min mest ambitiösa torsdagsporter hittills

De sju varianterna stoutporter i ordninarie sortimentet april 2018, Karlströms Malt
De sju sorterna som ska provas

På Systembolaget finns det idag sju stycken stout/porter i det ordinarie sortimentet som kommer från de brittiska öarna. Plain Porter från Porterhouse föll bort nu senast vilket jag knappt har uppmärksammat förrän jag planerade inför denna provning. Tanken med kvällens provning är alltså att prova igenom det brittiska porter/stoutsortimentet. Håller det klassen? Vi provar dessa sju öl och sedan slänger jag in två jokrar och vi har en tionde öl att runda av med. Visst låter det kul? Jag lovar att återkomma med utfallet. Det svåra är nu vad utfallet ska svara på. Det spretar ju lite bland dessa öl så de är svåra att jämföra utifrån utgångspunkten ”Vilken är godast?”

De sju varianterna stoutporter i ordninarie sortimentet april 2018,i alkoholstyrkeordning, Karlströms Malt
Sorterade i alkoholhaltsordning. En svår avvägning med halvblinda provningar är just hur kraftiga ölen är. Kan bli väldigt dålig ordning ibland.

Halvblint provat alltså förutom jokrarna som är i det närmaste helblint för de övriga tre deltagarna. Jag kallar nämligen in en expertpanel med synnerligen erfarna öldrickare. De har druckit flera tusen öl tillsammans, minst. Givetvis skriver jag detta för att sätta lite press på dem. Faktum är dock att det inte krävs någon expert för att uttrycka sin smak. Expertnivå handlar mer om att kunna vara konsekvent och förmågan att dela isär olika aromer och smaker. Roligare att vara flera som provar, att sedan kunna diskutera och utveckla sitt omdöme.

De sju varianterna stoutporter i ordninarie sortimentet april 2018,i ordning efter vad jag kommer tycka om dem, Karlströms Malt
Sorterna sorterade i den ordning som jag gissar i förväg att jag kommer rangordna dem. Godast till höger. Hur skulle ni själva rangordna efter smakpreferens? Jag vet att många gillar Young’s betydligt mera än vad jag gör.

Sedan är detta lite trevlighetsprovande så jag har köpt lite olika charkprodukter. Skinka, korv och en ost slinker in. Ost är inte alltid så lätt till lite klenare stouts men jag har en engelsk blåmögelost så den passar in i alla fall.

Så, ha en skön skärtorsdag alla där ute.

De sju varianterna stoutporter i ordninarie sortimentet april 2018,någon slag gruppering, Karlströms Malt
Behövde en fjärde bild så jag ställde dem i någon slags typordning.