Det ÄR roligt med blindprovningar men ibland faktiskt ännu roligare med halvblinda provningar eftersom man tydligare kan se sina egna fördomar/förutfattade meningar om öl. La Trapp, lite sämre, kan vara filtrerad öl, alltså är den ölen klar. Westmalle, lite kantigare, inte så god som jag skulle vilja, för kärv… och Chimay Vit, ljusaste ölen av de tre, borde smaka tydligt Chimay. Nu visade sig inte allt stämma och han som hälde upp kände sig lite osäker så jag är faktiskt inte helt säker på att det blev korrekt med ölen. Kul, va, alltså ”måste” jag köpa ytterligare en omgång ljusa trappister och avsmaka igen. Till dagens, eller snarare gårdagens eftersom tiden har dragit iväg. Staffan ska gifta sig, giftermål innebär Svensexa men har man passerat 40-sträcket så kan man faktiskt kosta på sig att hålla en stillsam sådan. Vi överrsakade Staffan själv hemma med barnen och lät honom natta de nämnda och startade sedan grillen. Medan vi grillade så provades Chimay Vit, Westmalle Trippel och La Trapp Trippel. Klart saknad var Achel Blond men kollikravet fick mig att avstå. Vi var fyra som avsmakade och roligast var Urbans kommentarer. Urban går undret namnet Löddret eftersom han vid en provning i förtvivlan utropade – ”Ska ni titta länge på löddret eller får man smaka på ölen?” Löddret är en lagerkille och hade med sig en egen burk Slotts Guld i fickan. Han tyckte att alla tre ölen luktade mycket mer än vanliga öl, fyllde ut mera i munen, stannade kvar längre samt var liksom bra för aptiten.
Om ölen
När jag tittade på ölen så hade jag två mörka (för att vara ljusa alltså) och en ljus öl. En mörk, klar öl som nummer ett, den ljusa som tvåan och trean var alltså mörk även den. Redan här trodde jag mig veta att den i mitten borde vara Chimay Vit men när jag smakade så fick jag för mig att den ljusa var Westmalle för den var lite kantigare. Jag erkänner att jag gärna hade viljat få den till den bästa men segrade gjorde den klara ölen i glas nummer 1. Det visade sig vara Westmalle enligt Urban som hällde upp men jag hade fått första slatten, där av klarheten. Två var La Trappen och sämst tyckte jag om Chimay Vit. Se där.