Ost och öl-experiment

DuvelostFalbygden är med rätta skulle jag vilja hävda väl kända för sin Osteria. Hit vallfärdar folk för att titta på tomtar, köpa tuppar och så då ostarna givetvis. För många år sedan började man med något som heter Morfars Brännvinsost. En prästost smaksatt med just brännvin. Sorten som används är OP Andersson vilket medför att Falköpings Systembolagsbutik med lätthet säljer mest OP per invånare i landet med råge. Brännvin, päronkonjak, whisky och singel malt dito. Mousserande vin finns med i smakbilden men inte någon öl. Jag vet inte varför men nu ska vi kanske få reda på varför. Jag har tre bitar ost att testa med, inledningsvis var min tanke att pröva tre olika doseringar men det visade sig snart att jag hade imagebristande vana att hantera smådjurssprutan i kombination med osten. Lite andra problem tillstötte också. Bland annat så ville ölen skumma kraftigt i slangen vilket gjorde att kammaren inte fylldes i sprutan. Detta i sig var nog bara bra eftersom mycket av ölen kom direkt ut ur osten igen. Här kan det vara på sin plats att påpeka att Osterians personal inte alls är lika amatörmässiga som jag och att de vanligen sprutar in dryck i ostar som har paraffinet alternativt plasten kvar. Eftersom det blev mest skum i kammaren på sprutan så tappade jag snart kontrollen över hur mycket jag hade sprutat in men roligt var det, även om det var svårt att hålla igen alla använda hål vilket vänster öga fick erfara när det sprutade rakt upp.

Undrar någon över vad som hände med ost nummer 3? Jag skar bort en bit som jag delade upp i kuber och lade i plastpåsen med cirka 5 cl Duvel. Detta ska ligga över natt och sedan provsmakar jag imorgon, som ett förtest. God Natt!

image

Smakkombination av Guds nåde

Igår kväll höll jag ost och ölprovning på Osterian i Falköping. Fokus ligger på ostarna men även på kombinationerna ihop med tre sorters öl. Duvel, Rochefort 8 samt Nils Oscar Barley Wine dricker vi till de sex ostarna. Sedan brukar alltid Anders, butikschefen, plocka fram lite överraskningar. Igår var det Old Dutch Master, en mjuk och smakrik Gouda. Alltså cirka 20 stycken smakkombinationer men även lite tilltugg i form av fyra franska charkuterier o.s.v. Ni fattar, massor av smakupplevelser, så mycket att hjärnan tillslut tröttnar. Kungen av alla dessa kombinationer för mig var igår åter igen en klassiker. Duvel, ett gott knäckeFlaska, glas och kopia Duvelbröd typ Knäck och Bräcks älgknäcke, lite extrasaltat smör och så en vällagrad prästost, varför inte 1878 Reserva eller en bortglömd Biskopsost. Lägg undan snålskrapan och skär en kraftig bit. Oslagbart! Jag har ingen bild alls från provningen utan jag plockar fram en nostalgibild.

Midsommaröl

Två vänner diskuterar om ölenHar du planerat att hålla en informell ölprovning under sommaren, t.ex. till midsommar nu i helgen. Här kommer ett förslag på åtta öl som ger en bra spridning och som man kan välja att pröva till midsommarmaten. Midsommarmaten? Som om det bara fanns en meny för midsommar vilket det knappast gör men jag väljer att utgå ifrån det som jag själv upplever som klassisk midsommarmat.

Låt oss rulla igång direkt. Sillunch är väl inte en oväntad start, färskpotatis, gräddfil, gräslök och så massor av olika typer av sill. Passar på att tipsa om enklaste veteölsillen om någon vill ha en ölsill på bordet. Väljer man calvados så ska man bara byta ut en fjärdedel av lagen mot calvados. Men vad väljer man att dricka? Syran och en hel del sötma ställer sina krav. Att sill i sig har en del fett hjälper inte direkt till vid dryckesvalet. Själv gillar jag att förstärka syran och arbeta med öl som har en inneboende syra. Det naturliga valet blir spontanjästa öl som t.ex 3Fontainen men eftersom detta är tänkt att vara öl man kan komma åt innan midsommar så faller valet på Oud Beersel Oude Geuze Vieille. Nästan ingen beska alla vilket annars är ytterligare en väg att gå. t.ex. Bedarö Bitter är spännande relativt besk öl. Beskan och kolsyran rensar smaklökarna, fräschar till och gör dig redå för nästa smakdos. Att den sedan med sin karamellmalt (Crystal från Fawcett) är en bra smakbrygga om man har silltårtor eller kanske en västerbotten paj med vid sillunchen. Min tänka favorit i år är Saison de Dottignies. En saison från De Ranke i trevlig 75 cl flaska som gör sig bra på bordet dessutom. Den är lätt brötig och är precis lagom stram för att sitta som en smäck, hoppas jag. Tre öl med lite olika karaktär som ger möjligheter att diskutera smaker och smakkombinationer.

Ett glas calvadosNär det gäller jordgubbstårtan så passar jag på ölen. Det fungerar säkerligen fint med flera olika men en kopp kokkaffe och ett glas calvados ger så pass mycket glädje att jag inte vill experimentera. Man får visserligen nära nog dubbelt med dryck för pengen om man väljer Boulard Calvados Grand Solage men jag tycker att man får så mycket mera kvalitet om man istället tar Calvados La Ribaude Hors d’Age eller varför inte favoriten Coeur de Lion.

Väl framme vid kvällen och grillat kött (fläskköttsmarinad) så vill jag ha mera sötma, mera brända toner och inte minst mera okomplicerade drycker. Här kommer ett förslag på tre olika ale. Klassiska toner med Lancaster Bomber från Thwaites. Fruktigt, örtigt och klassiskt. Jag tjatar ofta om Postiljon som något av det bästa son finns. Apelsinskal, torkade frukter, fylligt och trevligt. Som avslutning tar vi med något mera nyskapande, Electric Nurse Pale Ale började säljas 1 juni och är kontraktsbrygd hos Dugges. Kommer man från ostriket Falköping så har man givetvis ost med på menyn och här tar jag med det bästa från två världar. Rochefort 8 från den belgiska klostertraditionen och humm, Barley Wine hade jag tänkt skriva här men Bötet är tydligen slut på bolaget, så synd för det är en underbar Barley wine. Ersättare är inte helt lätt att hitta, vi har för lite Barley Wine på bolaget. Istället kliver jag tillbaka till Belgien. Kanske skulle man hålla sig till klosterna men den ljusa sidan i form av Westmalle Tripel. Det är i alla lägen en bra öl men till just ost tycker jag att Duvel är flera kategorier bättre. Westmallen tar vi någon gång under dagen när det helt enkelt behövs något stärkande mellan regnskurarna. Inga regnskurar, ingen riktig midsommar.

Hela listan
Oud Beersel Oude Geuze Vieille (nr 1694)
Bedarö Bitter (nr 1410)

Saison de Dottignies (nr 11854)
Lancaster Bomber Thwaites (nr 1543)
Postiljon (nr 11361)

Electric Nurse Pale Ale (nr 1443)
Rochefort 8 (nr 1619)
Westmalle Tripel (nr 1684)

Kom gärna med kommentarer om ni kör ”mitt” upplägg!

Årets Tio Bästa Öl

Årets tio godaste öl

Jag har lagt in en ny flik på sidan, Årets Tio Godast Öl. Det handlar inte nödvändigtvis om de tio lukt och smakmässigt bästa ölen utan om de tio ölen som har smakat absolut bäst. Listan består i dagsläget av följande öl

Plats nummer 1: Ocean Arbetarporter som jag drack på Bishop (Järntorget) när jag var på shoppingrunda med frun, Drutten, hans fru och Steves fru. (Ulrika, Pernilla och Maria är fruarnas namn i nämnd ordning)

#2 Får bli den Duvel som Cuba bjöd på hemma hos sig. Efter att han hade bjudit på öl nummer tre som var en Maredsous 8

#4 Midnight Sun från bröderna Williams. En rest från i fjol som stod i källaren.

#5 Är lite oväntat för mig själv St Peter’s Winter Ale. Se gärna äldre inlägg för anledningen till min förvåning.

#6 dracks också på JärnBiskopen, Aecht Schlenkerla Eiche Doppelbock var den öl som fick försöka matcha Arbetarportern vilken den gjorde ganska bra. Jag gillar rököl.

#7, 8, 9 och 10 Nu hamnar vi bland öl som mest finns med för att jag inte har druckit så många öl ännu i år. Chimay Blå och Fullers IPA fanns lite oväntat till hans när vi vuxna skulle få ett glas vin hemma hos Rickard. K-9 Cruiser har jag nästan glömt hur den smakade så det kan inte vara så mycket med den och så släpar Kals aldra sist.

Soppor

Hur var det nu, skulle jag inte sitta på onsdagarna med fötterna på pallen framför brasan och skriva blogginlägg? Jovisst men igår var det lite modifierat. Jag är på kurs i Linköping så pall, brasa och internet gick bort men lite skrivande blev det.

När jag var liten så sade min farfar att soppor var för tanter och tandlösa gubbar. Säkerligen hade han fnyst åt maltwhisky också så jag fäster inte så storvikt vid det hela. Dessutom så saknar jag en tand numera och kan således hävda att jag är på väg mot tandlöshet. Hur som faller sig så gillar jag numera soppor och tycker att det passar bra både på torsdagar och som starträtt för en ölmiddag. Det kan vara soppor med öl i eller bara öl till soppan. Mest klassiskt i det Karlströmska hemmet är en lök och potatissoppa med öl i. Skala och skiva lite lagom med lök och potatis och bryn detta i en tjockbottnad kastrull. Tillsätt en liter buljong och 1,5 dl öl och koka tills potatisen är mjuk. Mosa sönder med potatisstöten och servera gärna med en klick syrlig yoghurt. Vilken öl ska man använda? Ofta använder jag Pripps Blå lättöl eller något liknande men inte Falcon Bayerskt, det blir otäckt beskt. Inte mörkare torra öl och absolut inte öl med lite större beska. Det behöver inte vara några humlebomber för att soppan ska bli otäckt skarp. Har man bestämt sig för syrlig yoghurt så kan man ta en belgisk trippel eller något åt det hållet som t.ex. en Duvel.

Något som är fantastiskt gott är musslor. Oftast har vi kokat det på klassiskt vis med lök, vitlök och vitt vin men vi har även testat med öl. Altbier ger en väldigt naturnära havssmak om man håller igen lite på vitlöken medan veteöl framhäver just vitlöken bra. Stora, maltiga, kraftiga belgare som La Chouffe Houblon passar bra. Det är sötman i ölen som ska komma fram för att komplettera musslorna. Glöm inte gott bröd så att man får upp såsen/soppan/spadet som är nog så god som musslorna själva.

En soppa som jag aldrig har prövat att ha öl i men som passar utmärkt med öl till är morotsoppa. Stora mängder vitlök och sötman hos morötterna ger oss flera alternativ till dryck. Veteöl kan fungera bra men aldrig fantastiskt tror jag. Systembolaget rekomenderade något i stil med Grebbestads Lager men det var enligt mig sämre. Flera andra har dock varit mera uppskattande. Jag tror att det kan ha mycket att göra med sina smakpreferenser för öl. Istället vill jag ha något renjäst med relativt mycket humle som tillexempel Sierra Nevada Pale Ale. Jag har inte provat Anchor Steambeer men någon gång kommer jag att göra det.

Morotssoppa (4 personer)
6 morötter
1 gul lök
1 liter grönsaktsbuljong
1 vitlöksklyfta
1 msk smör
1 msk vetemjöl
2 msk kräm fräsh

(vit)yoghurt till servering

Skala och skiva morötterna, grovhacka löken. Fräs detta i smör i en soppkastrull. Pressa ner vitlöksklyftan och red med mjölet. Tillsätt buljongen och låt soppan koka upp och småkoka i 15 minuter.

Tag grytan av värmen, tillsätt kräm fräshen och mixa soppan helt slät och lite luftig. Smaka av med peppar och salt.

Servera gärna med yoghurt och nybakat, grovt bröd.

Föröl

Jag sitter och gör något jag gör alldeles för sällan. Fötterna på puffen, tillbakalutad i fåtöljen framför kamminen i källaren dricker jag whisky. Dels något jag inte vet vad det var, sedan en skvätt Bowmore 12y och nu en singel cask Highland Park 13y Sherry Cask. Så bra det känns. Det som bland annat hindrar mig att skriva så mycket är min utbildning til slöjdlärare men detta medför vissa trevliga måste också. Runt nyår t.ex. var jag tvungen att dricka en Duvel. Ett tufft uppdrag men vad gör man inte för slöjdens skull? Jag kommer försöka att skriva regelbundet igen. Jag tänker att jag varje onsdagkväll ska sätta mig nere vid brasan och göra ett inlägg. Ev. kompletterar jag nu och då med något mera. Jag tänkte också att jag skulle hålla recensionerna till ett minimum av flera anledningar. Den största är nog att det finns gott om andra som gör detta lika bra som jag, i sämsta fall, de flesta gör det nog bättre än jag. Jag tänkte istället försöka fokusera på öl och whisky i kombination med mat. Här finns det massor av spännande att utforska. Jag tänkte ta vid där jag slutade med att beskriva en ölmiddag. Jag börjar med förölen.

Föröl

En ölmiddag bör börja med en välkomstöl. Det är alltid trevligt, även om alla gästerna skulle komma samtidigt, att få ett glas i näven och få småprata lite innan middagen. Jag brukar tänka i lite olika banor när jag väljer välkomstöl. Det första och viktigaste är vilka gäster man har. Är det öldrickare, kanske kan man ta ut svängarna lite. Bjuda på öl med mera beska, mera smak, mera tvist. Ev. har man ett tema för kvällen och då kan man hålla detta även om ölen kanske inte passar klockrent som välkomstöl. Vet man lite om sina gästers smak så är det lättare att välja. Jag arbetar normalt med någon av följande öltyper.

– spontanjästa Geuze eller Kriek

– Välhumlade öl som har jäst rent. Ex. IPA eller pilsner med hög beska.

– kryddade öl

Exempelvis bjuder jag väldigt gärna på kriek om det ska bli vin till middagen i övrigt. Ofta får man positiva reaktioner från vindrickare medan öldrickare inte brukar vara lika positiva utan hellre vill ha ”riktig” öl. Kriek blir alltså mitt val om det är en lite mera vanlig middag hemma. Vilken kriek beror mycket på vad jag har i källaren. Det är så sällan jag får chansen att prova kriek att jag inte riktigt har hittat något favorit som höjer sig. Ska det vara en Geuze får det gärna vara Oud Beersel men den är inte särskilt publikfriande.

Väl humlade öl gör sig ytterst bra som aptitretande fördrycker. Jag brukar kyla dem mer än vanligt, ner mot 3-4 grader och även nu hälla upp små mängder i höga glas. Då hinner inte ölen värmas så mycket och man kan ha flera olika varianter att låta folk smaka. Val av sort styrs givetvis av tillgång men av det som ofta finns hemma tycker jag att Red Seal, Oppigårds Spring Ale eller Old Speckled Hen kan fungera bland de överjästa. Vill man ha underjäst så varför inte Hell eller kanske den torrare Jever. Mr Sno’ball är en tillfällig favorit.

Kryddade öl är något som jag helst använder innan jul och under juletiden. Jag vet inte riktigt varför men det känns helt fel med kryddade öl efter nyår, lite off season helt enkelt.

Vad serverar du?

Varför var jag tvungen att dricka Duvel? Jag behövde kapsylen och etiketen. Vi skulle kopiera något föremål i svarven och föremålet skulle finnas i hemmet. Mitt val föll på en Duvelflaska. Om någon nu tycker att den är snygg så får man gärna byta till sig den. Är ni flera som vill byta till er så blir det budgivning, hör jag någon som bjuder två flaskor Duvel :)

Öl jag minns från 2008

Jag borde givetvis ha sammanfattat året betydligt tidigare men en titta i gamla anteckningar ger för handen att 2008 nog får ses som ett bra ölår. Jag har upplevt en hel del, inte minst sedan jag började blogga intensivt och jag har druckit mycket god öl. Här följer ett närmast slumpvist urval av trevliga öl från 2008

duvel-tripel-hop-med-askDuvel Triple Hop

Detta är i särklass den mest hypeade ölen jag drack under året. Fick chansen att smaka genom att grannens särbo kunde ställa sig i kö på Regeringsgatan i Stockholm. Hon sade att det var en unik känsla att stå och köa för öl… Glädjen över att få genomföra provningen, färsk Duvel, Duvel på 75 cl flaska lagrad 1½ år och så då Triple Hop, var betydligt större än vad Triple Hop var prisvärd. Visst, god som den vanliga men inte helt prisvärd.

Chimay Blå 1999

Jag struntar i vad vissa tycker. Jag gillar min ölkällare och jag njuter av en vällagrad Chimay Blå. Bättre eller sämre än färsk går inte att diskutera. Det är inte fråga om samma öl efter nio års lagring. Det är en underbar öl och en emotionell upplevelse att dricka Det blir inte sämre av den svindlande känslan att den gjordes förra årtusendet.

Decennium

Jag skrev i något inlägg att Slottskällan kanske inte riktigt alltid når upp till standard men här passade deras bryggande mig mer än bra. Ett mera välsmakade jubileumsöl kan jag inte tänka mig. Dessutom har jag ytterligare en Slottskällan öl med på min lista så visst kan de brygga.

Paradox Islay Cask

Brew Dog är knappast ett favoritbryggeri för mig men deras Paradox var helt enkelt fantastisk. Smakexplosion och humlebeska när den är som bäst. Mäktig och enorm, dyr men jag skulle gärna köpa ett par flaskor till.

Mariestad Prima Lager

En god lager med mera karaktär än något vad jag vet från de fem stora bryggerierna. Jag tycker det är kul att Spendrups ger sig in i ölbranschen på riktigt, om man kan säga så om ett familjeföretag som har varit med sedan 1897 (köptes av Louis Spendrup 1923) En annan svensk, ljus lager som har glatt mig under året är Slottskällans Slottslager. Borde testa dessa två mot varandra när sommaren närmar sig.

westmalleWestmalle Trippel

Detta är långt ifrån n ny öl för mig men jag vill ändå ha med den som den mest efterlängtade ordinariesortiment nyheten för året. Utnämningen sker i god konkurrens med Oud Beersel. Den senare mest för att jag gillar att en så pass udda typ av öl finns representerad i det ordinarie sortimentet.

Hercules Double IPA – snarare en barley wine

Det här med öltyper kan ställa till det. Jag gillar sällan öl som kallas för American IPA så hur skulle jag då kunna gilla en Double IPA från USA? Nja, gillar och gillar. Med så höga OG som vi verkar ha här så börjar ölen likna Barley Wines som jag faktiskt gillar. Mycket sötma, mycket kropp, mycket smak och inget behov av att svepas. Hercules var vägen in men riktigt ända fram har jag inte nått. Humlebeskan sätter hinder i vägen.

Besvikelser

Ska man ta upp någon besvikelse så får det nog bli Prize Old Ale som jag skulle dricka för första gången sedan produktionen flyttats upp till London. Oktoberfestölen vinner lätt kategorin mest slätstrukna säsongsöl. Så här i backspegeln upplever jag dom som närmast tråkiga med några få undantag.

Tre versioner av Duvel

Tänk att en Duvel kan kännas tunn och ynklig. Allting är relativt brukar det heta och en provning med vanlig Duvel, lagrad Duvel och en Duvel Tripel Hop. Inte utan en viss spänning dukade vi oss framför de tre flaskorna. Stort tack till Åsa för att hon stod i kö på Regeringsgatan i Stockholm den där vårdagen i februari när Systembolaget hade något av ett maxat ölsläpp. Mycket exklusiva öl var det men Duvel Tripel Hop var troligen den mest exklusiva.

 

Redan färgen avslöjade Tripel Hopen. Den hade en något mörkare ton om än fortfarande halmstråsfärgad. När det gäller aromen var det utklassning. Tripel Hopen vann stort med sin fräschhet, lite gräsigare men utan otrevliga grapfruktstoner. Jag undrar hur dom lyckats med detta. Den vanliga och den lagrade varianten visade ingen för oss märkbar skillnad. Båda två var fräscha men inte riktigt så fräscha som Tripel Hopen.

 

Smaken hos den exklusiva Tripel Hop var väldigt lik den vanliga, något fylligare och lite mera värmande. Den extra procenten märktes. Den som särskilde sig mest var den lagrade som hade fått en syrligare ton. Kan det vara en liten infektion som gjort sitt jobb. Hur som helst tyckte jag inte att den var särskilt otrevlig. Väl framme vid eftersmaken så var alla tre ölen relativt lika. Här märktes deras gemensamma ursprung tydligt och klart.

 

Sammanfattningsvis kan man säga att en 33 cl Duvel är en enormt god öl. Att lagra den är inget problem men ger inget extra så det är värt utrymmet i ölkällaren. Vad det gäller Tripel Hopen så får jag allt säga att den var något godare men är den värd 182,40 kr? Jag tycker inte riktigt det fast jag skulle troligen utan att blinka köpa en flaska eller två om jag fick chansen. Bara för att ha vid ett unikt tillfälle men aldrig till en god fredagsmiddag. Då väljer jag något annat att dricka.

 

Spännande, exklusivt och svindyrt!

Kostar det så smakar det, eller är det tvärt om? Tja, av många anledningar kommer jag troligen inte att få reda på det denna gången trotts att det är ett utmärkt tillfälle. Tillfället jag pratar om är Systembolagets extrasläpp nu i februari.

Braunstein Heritage 2006 (11360) 78.80kr/50 cl
Duvel Tripel Hop (11348) 182.40 kr/75 cl
Warrior (11600) 58.90 kr/65 cl
Widdershins Barley Wine (11674) 105.90 kr/75 cl
XS Imperial Pale Ale (11650) 119.10 kr/75 cl
XS Imperial Stout (11651) 123.30 kr/75 cl

Själv har jag bestämt mig för att försöka komma över en Braunstein, en Duvel, en Widdershins samt en XS Imperial Stout. Det senare antar jag är Rogue Imperial Stout även om betecknignen XS verkar vara fel. När det gäller Duvelen så är det vanliga receptet fast man har gjort den något starkare, den innehåller mera humle och ytterligare en sort, Amarillo, samt är torrhumlad. Den lär vara en riktig humlebomb. Dessutom har man in riktigt fin kartong till det hela. Vad nu det har med allt att göra??? Bortsätt från Duvelen som hoppas jag få tag på ölen bara genom att beställa dom på vanligt vis hit till Falköping men Duveln kommer ev. även en bulvan att försöka köpa på plats i Stockholm under fredagen. Jag återkommer med resultatet.