Buxton – Trolltunga och räkmacka

Det här har jag gjort tidigare och jag älskar det. Den här gången tog jag vis av tidigare räkmackor hela burken Trolltunga för mig själv. Inte en droppe till frun, hon fick annan öl för hon gillar inte Trolltunga. Att dricka den till räckmackan blir som att få en extra skiva citron, räkorna känns krispigare och majonäsen får något att bryts mot. Buxton leverar! Skål och trevlig fredag på er. (Länk till tidigare inlägg om Trolltunga)

Buxton Brewery – Extra Porter Costa Rican Coffe

När kom den här ölen? Den har blivit stående i bloggstiltjans tecken, det är jag säker på. Det och en liten gnagande oro att jag inte skulle gilla den har fått den att samla damm på hyllan i källaren. Var det inte så att jag senast den fanns (kanske 2016, kan det vara så länge sedan?) att jag inte gillade den? Förutfattade meningar om en öl jag precis ska dricka och recensera, synd att förväntningen är skeptisk. Det blir väldigt lätt så att man förstärker den känslan.

Buxton Brewery, Extra Porter, Costa Rican Coffee, flaska, glas, bok, Karlströms MaltDess bättre så är detta en öl som levererar en bit över förväntan, en riktigt bra läsar öl. En öl perfekt att tända spisen i köket, plocka fram några korvbitar, lite ost och några fikon. Den räcker nästan hela avslutningen på Peter Robinsonromanen som jag håller på med.

Fullmatad med kaffe i aromen, kompletterat med melass, sirap, rågbröd och choklad. Sammetslen munkänsla och mycket restsötma som kolliderar fint med manchegoostens sälta.

FOMO – Buxton Single Barrel Rain Shadow

Oj, oj, oj, hur ska jag göra idag? Beslut, beslut, beslut fast bara ett beslut faktiskt. Ska jag köpa Buxton Single Barrel Rain Shadow? En flaska 12% öl för 72:90 kr? Löjligt dyrt? Nopp, inte om man delar den på tre vilket säkerligen går bra med en 12% öl. En deciliter räcker troligen fint. Priset kan motiveras med alkoholhalt, mycket malt, mycket skatt, massa jobb för få liter och dessutom ekfatslagrad. Det senare är dock en varningsklocka för mig normalt men den jag smakade 2017 hade bara fösiktiga ekfatstoner. Va tusan, en flaska kan man unna sig och sedan dela den med grannen.

 

Edit: jag hängde inte på det virituella låset så det blidde ingen, häpp…

Buxton Single Barrel Rain Shadow, Engelska öl, Karlströms Malt
Lånar bild från släppet 2017…

Shelterstone IPA – Buxton

Mera IPA i snöyran. Tycker det passar bra med att skriva om en Buxton IPA en fredag som denna när bolaget släpper Extra Porter Costa Rican Coffee. Det är andra gången den kommer hit via Bolaget mig veterligen. Jag provade den 2017 oc tyckte då att det var lite för skarpa kanter på den, bara lite och dessa gick väldigt fint att runda av med en whisky till.

Fast nu var det Shelterstone IPA.

Shelterstone, Buxton Brewery, Flaska, Skugga, Karlströms MaltJag har skrivit det innan, Shelterstone IPA är en okomplicerad öl, en IPA rätt och slätt, en Amerikansk IPA för karamelltonerna finns inte med. Disig som en sommaräng en kall morgon. Skön fruktig arom, mjuk beska som inte är allt för framträdande. Fruktig i smaken också men inte söt utan snarare torr.

Riktigt trevlig IPA som får mig att längta till sommaren

Buxton har ett underbart formspråk

En personlig åsikt men det är givetvis hela bloggen fylld av. På något vis känns mina analyser av öl inte riktigt lika personliga som det jag nu kommer skriva. Ett rent tyckande om etiketter. Kanske borde jag utveckla mina smakrecensioner så att de går mera åt det personliga hållet.

Buxton med den fantastiska Trolltunga, den mäktiga King Slayer och den ännu tyngre Ring your mother, den lättdruckna Myrcia och inte minst Superluminal som de tog fram ihop med Stillwater.

Deras etikett kan mycket väl ha varit det första med knottrigt papper jag fick kontakt med. Jag har alltid gillat känslan de har där och det har inte blivit sämre med att deras formspråk på etiketterna har utvecklats.

Från början var det ganska blanka och pråliga etiketter men snart kom det mera matta, lite avskalade fast med tydliga färger och högkonstrika bilder där motivet var monocromt. Nu har man istället målningar med visst drag av Edward Hoppers verk. Namn och etikett i skön samstämmighet plus att etiketternas taktila och färgskalan är väl avvägda. Bra öl, generellt sett, blir knappast sämre av snygg förpackning.

Buxton Brewery, Highland, Karlströms MaltVilka brittiska förpackningar gillar ni läsare? Det vore roligt att få höra.

Buxton Brewery – Highland

Fantastiskt underbar, svart, trögflytande vätska som kommer ut ur flaskan med den taktilt tilltalande etiketten. Trögflytande, humlearomatiskt och ett snabbt undflyende cappuccinofärgat skum. Minthalstabletter, rostade toner som drar mot både choklad och kaffe samtidigt, tydlig alkohol, mandelmassa. Låg kolsyra men ändå lite spritsig på tungan. Oväntat lätt kropp även om det är ekfatslagrat. Tydlig beskamarkering i eftersmaken.

Buxton Brewery, Highland, Karlströms MaltEn bra imperial stout som kunde ha mått bra av lite mera runda, mjuka smaker. Hade varit spännande att pröva utan ekfatslagringen.

Jag är inte helt säker men jag tror att jag köpte denna senast jag var i London så drygt ett år sedan. Den buteljerades jan 2017. Hade jag vetat dess potential hade den fått stå kvar ett tag till i källaren för att runda av, framförallt, beskan i eftersmaken.

Shelterstone – India Pale Ale

Shelterstone, Buxton Brewery, Flaska, Skugga, Karlströms MaltIPA, hur hett känns inte det? Nytt, fräscht och revolutionerande? Nja, mest uttjatat. Lite synd för det är en trevlig ölstil i grund och botten. Fast det är nog alla stilar utom möjligen mackro-lager, dock lite tveksam om det ä en stil.

Egen stil har Buxton på sina etiketter, vackra, ganska breda målningar på ett papper med grov textur. Väldigt trevliga att hålla i tycker jag. Stort plus redan från början för denna ölen således.

Shelterstone, Buxton Brewery, Flaska, glas, Karlströms MaltVackert vitt skum som tyvärr droppar av för fort. Nästan helt blank öl med stor citrusig arom. Ananas och nektariner finns även med. Relativt enkelspårig arom, trevlig men utan djup förutom en liten antydan till kattpiss.
Livlig munkänsla och väldigt spröd kropp. Humlen är i ensamt majestät, maltigheten finns mest med för att det hela inte ska räknas som en diktatur. Friskt och välgjort. Vackert som få och vid rätt tillfälle helt fantastiskt. Som idag, när jag längtade efter precis en sådan här öl. Buxton återupprättar sitt rykte i mina ögon.

Ramberget igen, med morotssoppa denna gången

Ramberget, Buxton och Dugges, Morotssoppa, Karlströms MaltLagringskänslig var ordet och jag ångrar bittert att jag hälde ut de sista 1-1,5 dl av onsdagens flaska. Varför? För det var fel på den. Så enkelt var det. Det här som jag hällde upp idag hade en annan färg, annan typ av humlebeska, skarpare smaker och var något snäpp bättre. Lugn i stormen, inte så att det växte och blev en favoritöl men det var betydligt mindre humlejouiceaktigt. Gårdagens smakade vegitativt i avslutet, det gör inte dagens. Spännande att det kan vara så stor skillnad mellan olika flaskor. Frågan är om jag fick bottensatsen i förrgår.

Skillnaden ä störst utseendemässigt och smakmässigt. Aromen är ungefär densamma, mycket tropiska frukter, ganska harmonisk, inget rakt i ansiktet utan maltigheten får rulla fram ihop med en mäktig humleton.

Jag tänkte att just den maltsötman skulle få den här ölen att passa riktigt bra ihop med morotssoppa. Soppan var god och ölen bättre än i förrgår men det blev ingen kanonmatchning. Soppan hade behövt en betydligt krispigare humlebeska eller en tydligare alkoholton. Det blev en del kvar i glaset även efter en andra tallrik soppa. Okej öl men inte det bästa från Buxton eller från Dugges heller för den delen.

Ramberget, Buxton och Dugges, Karlströms Malt

Ramberget – Mera samarbetsbryggningar – Buxton och Dugges

Jag hade absolut förväntningar på den här ölen. Frisk humlig arom, västkustIPA-stuket, klassiskt hade nämnts men antingen har jag tappat stinget helt eller så börjar ölentusiasterna tappa lite orientering i humledimmorna. Jag har trott på något i stil med Lagunitas IPA, Ska Modus Hoperandi eller Oppigårds Indian Tribute men så var icke fallet. Nu behöver saker och ting inte alls vara fel för att det inte motsvarar mina förväntningar och det var inte detta. Humlejouiceutseendet är inget som tilltalar mig men det är inte så farligt att det stör fast, jo mig stör det något. Inte så pass att jag inte luktar och smakar. Gulgrön färg, vit skum och rejält grumlig.

Ramberget, Buxton och Dugges, Karlströms MaltFruktig, mjuk arom. Djupt, mullrande tropisk frukt som ananas, persika, mango. När man tar en klunk så är beskan också mjuk, inte alls påträngande. Viss maltighet finns med men smaken domineras av fruktighet, citrustoner, mandarin men även nyss nämnda. Medium beska alltså och en fyllig kropp gör detta till en mjuk öl.

Eftersmaken blir lite bittrare, lite gräsig och betydligt mera krävande. Ökad beska gör att fruktigheten snarare börjar dra mot grapefrukt.

En helt okej öl, inte alls vad jag hade väntat mig, inte alls vad jag brukar vilja ha men okej. Ska bli roligt att pröva den igen om någon vecka eller så. Lovar mig själv att den inte ska bli stående för länge i källaren. Lagringskänslig öl detta.

King Slayer som botemedel mot medioker porter

I somras fick vi, jag och min fru, ett sexpack tysk öl av våra vänner. Jag har druckit Störtebekers öl innan utan att imponeras. I sexpacket har det funnits några okej öl men dagens Hansa-porter var bedrövlig. Inte ens Ulrikas förslag med salta cashewnötter kunde bryta igenom den sötmabarriären så jag fick hämta en ersättningsöl och valet föll på King Slayer från Buxton. En god öl som jag har skrivit om här och då i ganska berömmande om än svamliga ordalag. Idag kändes den som en fantastisk skapelse som dessutom exploderade ihop med den irländska cheddar som jag tärnade upp som tilltugg. Ost funkar som bekant väldigt mycket bättre än jordnötter till öl. DubbelIpor är normalt öl som jag visserligen gillar men som jag gärna delar en 33:a med någon för det blir lätt lite mäktigt. Inte ikväll, i kontrasten till den tråkiga portern så var detta en frisk, förförisk och lättdrucken öl som slank ner så fort att jag direkt började titta lite suktande på Ulrikas glas som fortfarande innehöll en försvarlig mängd men icke. Hon drack ur den med samma lätthet som jag om än i långsammare tempo. Eftersom jag inte klämde ur mig någon riktig smakbeskrivning senast får det bli en nu.

King Slayer, Buxton Brewery, skinka och ost, Karlströms Malt
BIlden är från förra testet av ölen. Bara ost idag, men en irländsk cheddar som kändes lagom krämig och gräddig med sina 18 månaders lagring

Utseende: Lätt disig, drar mot bärnsten i färgen. Medium skum

Arom: Maltig, karamellig, mogen frukt, honung, bergamott (eller egentligen Earl Grey tea när jag tänker till)

Smak: Sötma, karamelltoner, citrus, sädig apelsinskal

Munkänsla: Mjuk och len, fyllig kropp, medium beska

Eftersmak: Mera citrus, lite tydligare beska men fortfarande sötma och karamell

Summering: God DubbelIPA utan att välta vare sig kiosker eller bardiskar, rekorderlig öl helt enkelt.