McGargles Granny Mary’s Red Ale

Förväntningar och fördomar ska man akta sig för att tro att man inte har. Ibland kan de säkert vara bra att ha men för det mesta är de ivägen för upplevelsen. Det gäller inte bara öl utan livet i stort och inte minst mötet mellan människor. Djuplodande inledning för att komma fram till att detta är en öl jag troligen inte ha köpt och testat … Fortsätt läsa McGargles Granny Mary’s Red Ale

Gem, avslutningen på mixpacket

Alltid skönt att avsluta något man påbörjat. Gem från Bath Ales är sista flaskan/delen i mixpacket. Det har tagit lite tid av någon otrolig anledning, kanske något avsiktligt men jag kommer inte på anledningen. Nåväl, det intressanta är ju ändå ölen. En underbar öl en underbar tisdag? Nja, kanske inte. Det finns ett lite nedlåtande uttryck i England. Boring Bitters. Underbara öl de flesta om … Fortsätt läsa Gem, avslutningen på mixpacket

Bath Barnsey – Dark Bitter

En mörk bitter, med lite mera sötma och mindre beska. Får man inte en mild då? Fast Dark Bitter säljer säkerligen bättre. Mörk, koppar eller mahoneyfärgad. Kritvitt skum. Rostade maltsorter bidrar med kolatoner, sötma, fudge, melass, gräddkola. Det mesta söta smakerna helt enkelt. Fruktiga toner från jästen blandas in i kompotten. Lite chokladigt nere i ena hörnet också. Kraftig kolsyra och medium kropp i en … Fortsätt läsa Bath Barnsey – Dark Bitter

Fuller’s 1845

Att jag gillar Fuller’s kan knappast ha ungått någon. Allt från Chiswick på cask till den senaste ekfatslagrade Brewer’s Reserve. Länge har ESB varit en favorit som har funnits i källaren som en slags nödöl till min fru när jag har bjudit på för mycket surt/beskt/konstigt öl men frågan är om inte dessa plats är hotad Varför jag inte har skrivit om den här ölen … Fortsätt läsa Fuller’s 1845

Mix-pack med brittisk öl

Det händer flera riktigt roliga saker kring Brittisk öl nu men låt mig bara konstatera och glädjas åt att en av världens aldra bästa öl åter igen kommer finnas i Systembolagets ordinarie sortiment.Westmalle Triple, denna underbara öl. Även en brittisk nyhet kommer det i ordinarie sortimentet, en relativt unik sak även om ölen i sig inte sticker ut. Snarare handlar det om relativt traditionell, lättillgänglig … Fortsätt läsa Mix-pack med brittisk öl

Bombardier – med lite ost till

Från ”så obalanserad att den liksom funkar för mig ändå” som Bark uttryckte det om Dead Pony Club till något som många människor säkerligen skulle välja att kalla sött. Bombardier. Jag sätter upp den på listan över saker jag ska undersöka lite mera. Detta är en öl och ett bryggeri med historia. Jag noterar bara snabbt att det känns väldigt plastigt när man går in … Fortsätt läsa Bombardier – med lite ost till

Newcastle Brown Ale (Del 2) – smaken

Vad smakar då hunden*? Kopparröd ton, lite skum som försvinner fort. Aromen är fylld med maltiga dofter och sötma. Toffé. Försiktig arom över lag, inget som överväldigar. Är knappast en öl som man förväntas sitta och lukta på heller. Lite vattning känsla trots att det smakar så mycket maltsötma. Det finns lite aromer och smaker som ligger i bakgrunden och lurar. Jag hittar gräsighet, lite … Fortsätt läsa Newcastle Brown Ale (Del 2) – smaken

Oxford Gold, Brakspear Brewery

Eller hur är det nu? Låt oss ta en titt på ölen och på bryggeriet. Vi börjar med att konstatera att det är en god öl och att den ramlar in i min luddiga kategori klassisk samtidigt som den faktiskt passar ganska väl in i en annan kategori. Ale som känns om de flirtar med mainstreamfolket, vad nu det är för människor. Inte lika lagerlik … Fortsätt läsa Oxford Gold, Brakspear Brewery

Grebbestads East Kent Golding Ale

När jag håller provningar så brukar jag alltid presentera Grebbestad som ett av de få små svenska bryggerierna med en tysk prägel. Nu kommer öl nummer två med brittisk karaktär från dem. Ostronportern var den första. Ola Jonsson säger att det inte är någon ny inriktning som är på gång utan bara att det har slumpat sig så. Lunator bryggdes, om allt gick som det … Fortsätt läsa Grebbestads East Kent Golding Ale

Zeven och Spooks Ale

Detta var min första black saison och min första undran är direkt, varför? Vad tillför färgen? Varför Slottskällan valde att göra den vet jag ju inte men sedan vandrar tankarna vidare, om man nu kan… så varför inte. Färgen var inte så svart som jag hade väntat mig, mera mörkt, mörkt rödbrun med ett medelstort skum. De mörka tonerna finns det men det är syra … Fortsätt läsa Zeven och Spooks Ale