En favoritcider börjar skönjas – Galipette

Tidigare har jag förklarat mitt förhållande till cider, denna uppfriskande dryck som jag gärna tar en pint av relativt sent på en glad pubrunda. Innan jag fullständigt ger mig hän åt imperial stout, dubbelIpor och dylikt. Då handlar det ofta om Strongbow, Aspall eller Cornish Orchard’s. Alla tre ganska lika och det spelar mig ingen större roll vad som finns i glaset. Fast nu börjar det hända saker, jag börjar hitta lite skillnader och därmed favoriter.

Galipette Brut, Karlströms Malt
Brut, kolsyrad alltså, det finns helt stilla cider också

Arom och smak domineras hos alla cider av äpplen, ganska naturligt eller hur men man kan ibland undra när man läser Systembolagets beskrivningar. Galipette är en bretangsk cider från kooperativet Les Celliers Associés och den består av tre sorters äpplen. Kermerrien, Marie Ménard och Judor heter de men ännu säger det mig inget alls. Jag gissar att det är en syrlig sort, en bittrare och en sötare. Man sägs behöva alla tre typerna för att lyckas med sin cider.

Det som gör att jag gillar Galipette är den lilla sötman, rejäl dos fruktsyra samt att den inte är kliniskt ren i smakerna. Det brötar lite i gommen med stall, halm, päron, nötighet m.fl. som komplement till det äppligt fruktiga. Fylliga smaker och en medium kropp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s