I torsdags hävde jag ur mig något om att ett av de viktigaste kriterierna för att komma med i bolagets småsläpp är att en öl är en samarbetsbrygd. Så är det inte riktigt, jag har gjort en genomgång av förra årets tillfälliga öl. Visst det finns sammarbetsöl, fyra stycken, bland de fyrtio tillfälliga ölen som släpptes men inte fler än fyra stycken. Tre av dem har Omnipollo som ena halvan och Stillwater i den fjärde. Två stycken Fantombryggerier alltså och lite spännande är det att den bryggande parten är Buxton i alla fyra fallen. Buxton har med tre helt egna öl också, imperial porter, Session IPA samt en DIPA. Inte underligt att det kändes som om det kom en Buxtonöl mest hela tiden ifjol. Bara ölsorutan BrewDog är värre med sina nio öl. Lite enformigt kan jag tycka, nog borde det kunna skapas mera variation? Wild Beer hade också ”massor” med öl på släppen ifjol. Hela fem öl av ganska varienande typ. Laktosporter, teöl och flamländskt brun för att nämna tre. En spännande iakttagelse över mitt egna resonerande, Fuller’s som också släppte fem öl kändes inte alls lika välrepresenterade som Wild Beer eller Buxton utan bara det förväntade. Undrar om det har med mina egna ölpreferenser att göra?
Totalt hade vi fjorton bryggerier som lanserade tillfälliga öl och de två ”största” stod för 40% av ölen i släppen. Lite enformigt tycker jag nog. Tittar jag på ölen så hade jag personligen gärna valt bort båda efterrättsstouterna från Buxton men sedan är det inte lika självklart att jag vill ta bort Abstraktölen från BrewDog. Dels finns det en viss aura av lyx kring Abstrakt som jag inte tyckte Omnipollo/Buxton lyckades skapa. Där emot tycker jag att det är tråkigt många BrewDog fast det blir svårt att hitta en given kandidat att plocka bort. Slot Machine och Pump Action Poet kanske inte behövs och bara ena Abstrakt? Men tänk om man sparar på just den serien? Svårt detta. BrewDog har ju så många trogna ölköpare i Sverige och Buxton börjar kanske få det. Jag vill inte kritisera inköparna men jag hoppas vi får se många, nya bryggerier. Om kanske, men bara kanske, det är så att det kom lite för många BrewDogöl så är det faktiskt ännu sämre med antalet nya bryggerier. Mad Hatter och Northern Monk, två av fjorton. Där har vi den stora svagheten i förra årets släpp. Var har vi styrkan då? Variationen på öl kan vara en del av det. Det finns surt, imperial stouts, humligt, maltigt men inte någon klassisk bitter direkt. Inte tillräckligt heta kanske. När jag ändå önskar en massa, jag hoppas att 2018 ger oss tre, fyra klassiska bitters.
Hela listan
Omnipollo/Buxton Lemon Meringue Ice Cream Pie
Omnipollo/Buxton Original Rocky Road Ice Cream Porter
Omnipollo/Buxton Original Texas Pecan Ice Cream Porter
Buxton/Stillwater Superluminal Sour IPA
Buxton Single Barrel Rain Shadow
Buxton Myrcia Session IPA
Buxton King Slayer
Brewdog Rye Hammer, IPA
Brewdog Abstrakt 21
Brewdog Semi Skimmed Occultist
Brewdog Pump Action Poet
Brewdog Abstrakt 22
Brewdog Nine to Five Wizard
Brewdog Slot Machine
Brewdog Santa Paws
Brewdog Hello My Name Is Agnetha
Fuller’s Vintage Ale
Fuller’s Past Masters 1905 Old London Ale
Fuller’s Imperial IPA
Fuller’s Imperial Stout
Fuller’s Old Winter Ale
Wild Beer Tepache
Wild Beer Millionaire
Wild Beer Modus Operandi
Wild Beer Zintuki
Wild Beer Sleeping Lemons Export
Innis & Gunn Kith & Kin Teeling Cask
Innis & Gunn Raspberry Saison Barrel Aged Beer
Innis & Gunn Mika’s Choice
Thomas Hardy’s Ale 2016
Thomas Hardy’s Ale The Historical 2016
Traquair Jacobite Ale
Thornbridge Mango Halcyon Fruity Imperial IPA
Northern Monk Hop City IPA
Weird Beard Something Something Darkside
Harvey’s Christmas Ale, 11622
Thornbridge Days of Creation
Magic Rock Hypnotist IPA
Mad Hatter Tzatziki Sour
Siren & Dugges Draugen
Karlströms Malt 