Galway Bay Brewery

När jag var med familjen på Irland så smet jag iväg från frukosten och besökte Galway Bay Brewery istället. Lite måste man ju kunna tänja på gränserna även om det är en familjesemester. Jag ahde avtalat tid med Will Avery och det visade sig att vi redan hade setts. Fast rent tekniskt hade nog jag mest sett honom för han var på puben The Salt House och då visste jag inte att jag borde hälsa på honom.
Galway Bay började som pubbryggeri på en pub som heter Oslo och ligger i området Salthill, straxt väster om Galway. Själv har jag glada minnen där ifrån från min första irlandsresa 1989 då vi både på vandrarhemmet där ute. Jason O’Connell och Niall Walsh ägde Osl och, om jag har fattat rätt, en pub till när de valde att installera en bryggeriutrustning 2009. Där ifrån har man expanderat till att numera vara ett fristående bryggeri och istället för två pubar har man elva pubar, främst i Galway och Dublin.

bryggverket-will-avery-galway-bay-brewery-karlstroms-maltDet är roligt att träffa bryggerifolk och få höra dem prata om sina skapelser fast Will Avery har klivit ombord relativt sent på denna Hooker (Lokala namnet på fiskebåtarna, typ skuta alltså, så Hooke=Båt, knappt ett skämt, eller?). Han är ursprungligen från Georgia, USA där han har varit med om att starta upp ett bryggeri från grunden. Den erfarenheten är bra att ha för Galway Bay håller fortfarande på att växa. Det första 500 litersbryggverket är sålt, man har avverkat ett 1000 liters och även ersättaren på 2000 liter har skeppats vidare och man har sedan i juni förra året ett bryggverk på 4000 liter. Noterbart är att alla fyra bryggverken har köpt in flång nya för att sedan säljas vidare när man expanderade. Man har även ett mindre 100-litersverk som man uppmanar alla anställda att brygga på lite nu och då. Bra om alla vet vad ölbryggning innebär, enligt Will.

hurlingklubbor-galway-bay-brewery-karlstroms-malt
Man ser direkt att det är ett irländskt bryggeri, eller hur? Hurlingklubborna talar sitt tydliga språk.

Man började som sagt i Salthill, väster om Galway men när jag skulle besöka så kom jag lite sent för GPS visade fel. Jag var visserligen på rätt gata men i Galway och inte i Ballybrit där bryggeriet numera ligger i en ganska oansenlig industrilänga. Vi stannade och frågade efter vägen men utan framgång. Ren slump att jag såg lite maltsäckar på en pall utanför bryggeriet. Will Avery visade sig vara en utmärkt värd, tog sig tid med oss, även om han säkerligen hade en del annat att göra. Samtidigt som man åter igen dubblade bryggkapaciteten så såg man till att tredubbla bryggeriets yta genom att hyra de två intilliggande industrilokalerna. Numera har man alltså en avdelning för bryggning, en för förpackning och en tredje som lager. Eftersom man har gott om plats för tillfället så kan man köpa in stora mängder flaskor t.ex. på en gång och få ner priset därmed.
Jag frågade om man så här med facit i hand ångrade något av mellanstegen, varje expansion innebär givetvis en hel del arbete men enligt Will så hade det inte varit möjligt. Man har helt enkelt försökt att växa i lagom takt med att efterfrågan har ökat. Dessutom har all expansion skett genom egna investeringar. Det man har gjort var att först utveckla sina öl (man har fyra ordinarie öl) och där efter börja bygga varumärke och nu är man i fasen att börja sälja. En mycket viktig del i varumärkesbyggandet har varit de egna pubarna. Där har man inte bara haft sin öl utan man har försökt att vara en plats för craft beer i stort. Något som inte är så gammalt på Irland. Irland visar tydliga likheter med övriga ölvärlden i craft beer revolutionen men man ligger liksom lite i bakvattnet, något/några år efter de främsta länderna. Egna pubar ger också en viss frihet. De små tankarna är på 4000 liter och de egna pubarna sväljer nästan en hel sådan tank med någon specialöl om det skulle behövas.

jastankar-galway-bay-brewery-karlstroms-maltDe brygger alltså i ett 4000 liters bryggverk från italien. De har möjlighet att göra stepmash men i dagsläget har de inte börjat utnyttja den möjligheten. Till jäsningen har sex stycken tankar på vardera 4000 liter och har tre tankar som sväljer 8000 liter vardera. I dessa så har man kontinuerligt två fyllda med Full Sail IPAn medan den tredje tanken altenerar mellan Althea och Bay Ale. Den veckan vi besökte så hade man precis tömt tank 1 på sin Full Sail under måndagen för att fylla upp den igen på onsdagen. Trots detta intensiva bryggande så hanterar de fortfarande malten, som för övrigt hämtas från ett mälteri på irländska östkusten, i 25 kg säckar men under året kommer de att installera en 30-tons silo på utsidan av bryggeriet. Innan ölen hamnar i någon av de två brightning tanks (4000 liter eller 8000 liter) så körs ölen genom bryggeriets stolthet och viktigaste maskin, centrifugen. Det märktes tydligt hur nöjd Will var över att arbeta med den. Knappt ett år hade de använt den och förutom att ge full kontroll över hur mycket av protein och jästpartiklar som skulle komma med till flaskan så kunde man med den korta tiden från bryggdag till buteljering. För Full Sail så innebar det cirka en veckas snabbare produktion. Något som var nog så viktigt när det gällde att kunna motsvara efterfrågan på deras öl. Om den är trasig mer än två dagar då får vi problem konstaterade Will Avery som annars tyckte att just detta med att styra upp produktionsflödet så man hade rätt mängd öl vid rätt tillfälle av rätt sort i lager var något av det roligare med hans jobb. Under 2017 hoppades han på att få ytterligare en variabel i den ekvationen att ta hänsyn till. De försöker ta sig ut på exportmarknaden och då behöver man samtidigt gå över till 330 ml flaskor. På Irland kör man traditionellt med 500 ml för all öl men Frankrike, Holland, Italien m.fl. (dock inte Sverige) vill ha 330 ml. Man hade köpt in delar för att kunna konvertera buteljeringsanläggningen men ännu hade man inte prövat.

ekfat-will-avery-galway-bay-brewery-karlstroms-maltPrecis som många andra hantverksbryggerier så laborerar man med ekfat. Dagen vi besökte så flyttade man över en Barley Wine på 12,5% till ekfat och de hade en laddning på gång som hade legat på romfat sedan oktober. Romfaten kom via Teeling Whiskey som de har god kontakt med och redan nu har gjort flera samarbeten med. Bland annat har de skickat tillbaka faten en gång för att återfylla dem med whiskey. Detta blev sedermera en buteljering som bara såldes på Galway Bays egna pubar. Will hintade att de kommer att komma en hel del otroliga grejer där ifrån under året. ”Stuff never done before” Det var med sorg i hjärtat jag tvingades tacka nej till provsmakning eftersom jag skulle köra bil resten av dagen.

Stort tack till Will och de andra på Galway Bay Brewery för besöket, jag kan bara hoppas på att snart få göra om det. Hoppas ni gillade de svenska ölen :-)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s