Vi avrundar Beer Makers Dinner med lite småsaker

Man kan sannerligen inte beskylla mig för att vara snabb. Snart en månad sedan jag var i Göteborg menNya Fullersglas så är det. Massor av saker i livet att prioeritera. Har t.ex. nu suttit och räknat om recept för morgondagens bryggning i nytt bryggverk. Roligt men det innebär givetvis att bloggen får stå åt sida. Nog med ursäkter och åter till John Keeling. Jag ställde massor av frågor och på något vis så gled vi ifrån frågorna och hamnade någon annan stans. En del av dessa avstickare samlar jag nu ihop för att avsluta denna serie med artiklar från Beer makers dinner på John Scott’s i Göteborg.

Casks är en mycket liten del av Fuller’s försäljning i Sverige. Det handlar egentligen mera om marknadsföring. Så ahr jag fått det berättat på bryggeriet och beroende på guide så tar det nio till 18 månader innan en ”cask”-tunna kommer tillbaka till bryggeriet. Att jämföra med de cirka sex veckorna inom landet. Hela grejen med att sälja cask i Sverige är ett visst risktagande. London Pride har sex veckors hållbarhet i cask. Det tar tre veckor att få dem till Sverige, sedan har man bara två veckor på sig att sälja/distribuera dem om puben ska ha en veckas hållbarhet. Vi dricker mycket Fuller’s i Sverige men cask är inte varan för dagen även om Mr Keeling trodde att det var en svag ökning.

Nya glas med floden nertill. Riktigt snygga, framförallt om man jämför med d vulgära tankards med ESB-logga på. Jag får nog försöka stjäla ett framöver för de finns inte att köpa i Sverige ännu. Framåt våren kanske det finns en webshop. Givetvis kan man beställa direkt från bryggeriet men jag har ingen koll på vad frakten går lös på.

Brit Hops är ett mishmash av inte mindre än åtta olika engelska humlesorter. Jag försökte fiska lite efter att den här ölen var mera en skapelse av marknadsavdelningen än av bryggarna. John Keeling högg inte alls på betet udan han gled elegangt undan tacklingen genom att börja prata om skillnaderna mellan engelsk humle och amerikansk humle. Visst vi kan vara experimentella sade han men vi vill gärna använda subtila humlesorter. Amerikanska humlesorter är maffiga, mäktiga medan brittiska står för balans och elegans. Själv tror jag det handlar en del om själva handhavandet. Försiktigt använd amarillo kan säkerligen upplevas både balanserad och elegant.

Andra världskriget påverkade brittisk ölindustri på flera sätt. Att de minskade OG-värde visste jag sedan länge men vad jag inte hade tänkt på var att ölen faktiskt, enligt Mr Keeling, blev sämre i England för att bryggarna inte hade varken ubildning eller träning för flera av dem hade stupat i kriget.

 

Annonser

En reaktion på ”Vi avrundar Beer Makers Dinner med lite småsaker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s