Provsmakning av hembryggd öl mynnar ut i två frågor

Ibland får jag frågan om jag kan tänka mig att provsmaka andra hembryggares öl. Jag tackar aldrig nej av den enkla anledningen att jag vill bjuda tillbaka all den vänlighet jag mötte när jag själv började brygga öl. Tänk att Peter Högström satt i telefonen genom större delen av min första bryggning och hjälpte mig. Visserligen med god öl i handen som han uttryckte det men ändå… Nu när jag ska försöka mig på att brygga öl kommersiellt under hösten så läggs ytterligare en dimension till provsmakningen. Kommer jag klara av att vara kritisk till mina egna drycker? Har jag tillräcklig förmåga? En gemensam sak hos många av de hembryggda öl jag har smakat genom åren är överdriven jästkaraktär. Det är något som flera av de mindre bra bryggerierna har också. En egenskap att arbeta bort, definitivt.

När det gäller kvällens öl så har jag inte frågat vederbörande om han vill att jag publicerar namn på bryggaren men här är recensionen.

Skummar fint även om skummet dör lite för mycket om det är pale ale som siktas mot medan det är bra nivå för en bitter. Initialt mycket jästig arom även i denna men det vädrar ut och sedan återstår svag fruktighet. Smaken är maltig, karamellig och söt. Medel beska, mycket kolsyra, lätt bubblig munkänsla. Mera fruktighet i eftersmaken, aningen maltsötma mot slutet. Summerar man ölen så är den inte ett dåligt hemkok men det saknar lite profil. Lite mera komplexitet i smaken eller mera krispighet beroende på vart man vill. Kanske mera humlearom utan att överdriva eller varför inte lite chokladmalt eller liknande i maltreceptet?
Vad har detta för intresse för er andra? Kanske inget men mina tankar går åt två håll som blir till frågor. Är det värt att brygga egen öl när det inte blir riktigt lika bra (jästkaraktären t.ex.) som det du kan köpa och behöver Sverige ytterligare ett medelbra bryggeri? Vi har ju trots allt i runda slängar 150 stycken redan idag. Ni som har orkat läsa hit ner kanske orkar lägga en kommentar också och delge era egna tankar om detta. Själv tycker jag att det alltid är värt att pröva att göra eget. Min egna saft smakar mycket bättre än köpesaft och detta är nog objektivt sätt. Mitt bröd där emot som jag bakar kan jag nog inte hävda att det smakar bättre än de små bra bagarier vi har runt om i Falköping men stoltheten över att baka själv gör det mödan värt och där landar allt ölen också. I år kommer jag att ha en egen julöl baske mej. Okej då, behöver vi flera bryggerier då av mer eller mindre medelgod kvalitet? Klart vi gör, en lokal öl ska vara LOKAL. Den ska inte vara bryggd i tjotahejti eller ens Göteborg med omnejd. Sedan kan man fundera på om en öl med jäst från USA, malt från England och humle från Nya Zeeland verkligen är svensk men det får bli ett senare inlägg.

Annonser

En reaktion på ”Provsmakning av hembryggd öl mynnar ut i två frågor

  1. Relevanta och svåra frågor.

    Hembryggarecensioner? Tja, jag har själv bestämt mig för att sluta med sådant, ia alla fall på bloggen. Och allmänt känner jag mig för oerfaren i själva bryggprocessen för att kunna ge goda råd. Å tredje sidan har jag faktiskt minst en gång faktiskt hjälpt en hembryggare att få bättre resultat. Så det är väl delat. De som lämnar öl till just mig kanske förväntar en ”sensorisk analys” mer än handfasta råd?

    Själv tycker jag att andras hembryggarecensioner är rätt ointressanta att läsa.

    Om bryggerier:

    Rent krasst tycker jag att det inte finns plats för så många fler om de inte kan brygga lika bra brittisk öl som St Austell, lika bra tysk lager som Beck eller lika bra AIPA som, säg, Stone eller Pizza Port.

    Å andra sidan… Färskhet. Men då måste man verkligen jobba på att hela kedjan respektera färskheten – se Omnipollo Astral. Men även här finns ett irrationellt argument. Jag kommer att tänka på tidskriften pops spalt ”Bra för att vara svenskt” som de införde efter att läsare och bransch klagat på att de i vissa avseenden behandlade svensk musik med samma måttstock som amerikansk och brittisk, och därmed skrev väldigt lite om svenska singlar.

    För även om svensk öl bara i undantagsfall är lika bra eller bättre än de bästa utländska ölen så… Det är ju ingen annan som kommer att belysa dem. Och det är trots allt … känslomässigt närmare … att dricka en öl från Dalsland än Nevada.

    Det jag efterlyser är mer egensinnighet. Fler bryggerier som helt och hållet går sin egen väg och struntar totalt i marknad och trender.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s