Fuller’s Past Master

Fullers Past Masters Double StoutStelbenta, massproducerande, kvantitet istället för kvalitet och inte minst tråkigt förutsägbara. Är det den bilden vi ofta ger av storbryggerierna? I jämförelse med Carlsberg eller ens Spendrup så är inte Fuller’s ett jättebryggeri med sina dryga 20 miljoner liter öl per år. (Spendrups ökade och har tillstånd att producera 500 miljoner liter men detta inkluderar all dryck) Fast något litet bryggeri kan man kanske inte kalla dem när man ser deras vörtpanna med 90 000 pints. Inte minst i Sverige som är deras största exportmarknad känns det som en riktig koloss på lerfötter. Stort eller litet bryggeri, det må vara som det vill med detta och det finns gott om variation i bryggeriets produktion. London Pride utgör visserligen ryggraden av produktionen men det finns mera bakom. Hemma i England är ESB en mindre produkt medan den toppar försäljningen i Sverige följd av IPAn innan London Pride rasslar in på tredjeplats.

Egentligen gör man två olika satser vörter som sedan blandas till de olika ölen. Chiswick består av den klenare vörten rakt igenom medan Fuller’s Reserve enbart innehåller den starkare. London Pride och 1845 är blandningar av de olika vörterna. Nu var det inte standardsortimentet utan specialölen jag skulle skriva om. När jag var vid bryggeriet i oktober 2012 så stod jag och pratade med en äldre herre som inte varje dag tar en Fuller’s Pride men väl den alkoholsvagare Chiswick. Enligt honom, ”those fancy stuff beer are alright” men man dricker inte mycket mer än tre, fyra per år. De är så alkoholstarka enligt honom och då var det Fuller’s ESB han pratade om. Brewer’s Reserve och Past Master hade han aldrig hört talas om och detta en man som dricker en Chiswick varje dag i egen utsago. Det är inte den målgruppen dessa öl har utan den är för dem som har en vilja att utforska sitt ölsinne.

Past Master-serien har sin grund i Engelsk noggrannhet. Humm, vad nu det är. Fuller Smith & Turner som företaget heter efter de som gick samman 1845 har en fin samling bryggarböcker var av de äldsta är från 1700-talet. Dessa är en fantastisk utgångspunkt för att göra kopior av gamla brygder. En drygt tvåhundraårig bryggeri historia som kittlar sinnena. Hur ölen smakade då är väldigt svårt att veta eftersom det är en fragmentarisk bild som ges. En pale ale malt har säkerligen ändrats under åren. Mycket spännande information om ingredienserna och en hel del information som John Keeling och Derek Prentence inte kände till hittade man i bryggeriböckerna. Man bad då bryggerihistorikern Ron Pattinson (Läs hans blogg) om hjälp. Han visade sig vara en outsinlig källa till information om varför vissa ingredienser och tekniker hade använts. Tillsammans studerade de böckerna och kom fram till att Past Master XX Strong Ale. Denna öl på 7,5% bryggdes först den 2 september 1891 och väcktes till liv i slutet av 2012. Beskrivningen ”it is dark, rich and full flavoured, with a distinctly warming character” säger väl inte så mycket om ölen kanske och jag har inte själv druckit den. Öl i Past Master’s bryggs bara en gång och sedan inte mer, i alla fall inte inom överskådlig tid. Vem vet vad bryggeriet slår till med om ytterligare 50 år? Roliga detaljer som bryggeriböckerna avslöjar är att man redan på denna tiden importerade humle från USA. Även malt köpte man från övriga delar av världen. Dels beroende på kvalitet men även på att tillgången i England var för låg. Man har exempelvis hittat recept från artonhundratalet där man använder uteslutande importerad malt. Inget nytt under solen alltså, eller?
Efter XX Strong Ale följde man upp med Past Master Double Stout under 2011, ett recept från 1893 där man har använt sig av Plumage Archer som ska ha mältats med 1800-talstekniker. De säger inte vad det är för tekniker och jag har inte fått något svar från bryggeriet. Det kan väl vara både golvmältning som syftas på men även äldre varianter av tummältning. Double stouten har jag prövat och kan inte hålla med om att man kan känna smaken av historiens vingslag i den öl. Inte alls som t.ex. Fraoch. Däremot tycker jag att det var en bra öl, riktigt bra faktiskt.
Där efter följde den mest intressanta ölen Past Master’s Old Burton Extra. Nu landade vi 1931 i historieböckerna. John Keelings val föll på en öl som internt markerades med KKKK. Burton Ale var en distinkt öltyp i början av förra århundradet och bryggdes precis som annan öl i olika styrkor. Om man tidigare från Fuller’s sida hade pekat på det faktum att man redan på 1800 talet hade öl bryggt helt utan engelsk malt så visade man nu på att majs och sockerarter i form av bryggerisirap (undrar om det heter så på svenska, brewing syrup) också hör till brittisk bryggeritradition. Jag har prövat ölen men jag har inte recenserat den på bloggen innan. En mycket bra öl i mitt tycke. Medium kropp, kraftig beska som bidrar till hög hinkabilitet trots 7,3% Den är förrädiskt lättdrucken, härligt djupröd färg. Krämigt vitt skum som inte lämnade några rester alls efter ett tag, Både malt och humle i aromen och mycket av dem. Engelska marmelade, maltig, karamell. Smaken mera blommig än fruktig, karamell och en beska som liknar citronskal. Hög kolsyranivå. Bättre öl än Double Stouten enligt mig och jag gav den 8 poäng. En ny version av Past Masters kommer i december på Systembolaget. Fortsättning följer alltså.

7 reaktioner på ”Fuller’s Past Master

  1. A couple of small corrrections:

    The parti-gyling system Fullers is a little more complicated than you describe. There are generally 3 worts that are blended. Chiswick has some of all three worts, as do London Pride and ESB. The only one which is basically all first wort is Golden Pride/Vintage Ale. Fuller’s 1845 is brewed single gyle.

    Normally you would expect an Old Burton Extra to have the brewhouse name KKKK, but Fullers’ didn’t. It was called OBE.

    The malt for XX was made using Saladdin boxes.

  2. Splendid. Thanks for the corrections. I’m quite sure that you are right but it was described to me as two runnings. I would like to be with the brewers for some time to actally see how it works. Walking around with the guides are nice but sometimes hands on experience is needed to understand.

    Maybee you could bring some light to an other matter? Fuller’s are saying at the homepage that the Double Stout will be from a recepy dating back to 1893. They tell us they used Plumage Archer but the homepage bellow tells us it was bred in 1905, not possible to use in a 19th century brew then? Could you spread some light over this difference in facts?

    http://books.google.se/books?id=QqnvNsgas20C&pg=PA633&lpg=PA633&dq=Plumage+Archer&source=bl&ots=b69NhQ7MxH&sig=ZkkvSkdyh4eBBWwzqJara0V2Lu0&hl=en&sa=X&ei=wNd0UqamO8j64QSv9IHIBQ&ved=0CCoQ6AEwAA#v=onepage&q=Plumage%20Archer&f=false

    http://www.warminster-malt.co.uk/marisotter.php

    Imagine! I got a comment from Ron P. Amazing

  3. Actually you’re right. It is just two worts. I was misinterpreting one of the rows.

    Plumage Archer is the oldest type of barley anyone grows. There’s a huge difference in hop and barley varieties. Even a barley like Maris Otter isn’t very old – I’m pretty sure it was developed well after WW II. Fullers just couldn’t get hold of anything older.

    Plumage Archer is also related and similar the older variety Chevalier Archer.

    Using it was quite a gamble for Fullers as it cost around double the price of their normal malt and they had no idea how it would perform in the brewhouse. In the end, it perfromed prettty much as well as malt from modern barley varieties.

    1. Well, not easy with Google translate as I assume that you use

      Alright, then I know about Plumage Archer. And as you say, the speed for developing new variates of barley is great. As I understood it’s a question about lifetime for each generation.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s