Har färgen någon betydelse?

Tre varianter Cheap ThrillsGröna Husets Ölsällskap träffades traditionsenligt i Grannens trädgård första lördagen i juni. På programmet stod grillat och så någon form av ölprovning. Viss form av farhågor över en maxad ostprovning fanns också men inte hade kunnat varit mera felaktigt. Istället stod den stora ölresan på programmet. Flera delar av programmet hade inspirerat till olika former av ölprovning. Den numera ökände sojamannen inspirerade oss till att undersöka lite närmare vad färgen säger oss om ölen, vilka förväntningar får vi av färgen.

Upplägget var att vi delade in folk i grupper om tre och tre. Sedan fick alla ut glasen med instruktionen att inte lukta och smaka direkt. Istället skulle man bara titta på ölen och beskriva den utifrån sina förväntningar på den. I själva verket var det Cheap Thrills i alla tre glasen. Ena glaset var färgat med röd karamellfärg medan den mörka var färgad med colorit, en relativt smaklös slags soja. De hade dessutom fått Cheap Thrills i höga champangeglas och isbitar som välkomstöl. Fyra varianter av Cheap Thrills helt enkelt.

Här är några axplock av vad de skrev om ölen. (Inom parentes har ni vad de ändrade till efter att de hade smakat).

Den rödaDen röda:

En svalkande fläkt från hallonlandet. Spritter i gommen och kittlar strupen på vägen ner. (Sommaren för sval och för fuktig, solen lockade inte fram glukosen. Bäret föll platt och mosades mot trädgårdsplattans mossbeväxta yta.)

Röd som en sönderbränd flicka och söt som en flicka vars namn är Lolita. Suktande, fuktande vill jag lägga mina torra läppar mot kanten av öppningen. (Efter att ha smakat så ändrade de namnet till Tyra, femtiofyra)

I hänryckningens tid en fruktöl läskande och sval som en sommardröm i hängmattan. (Hängmattan ryktes undan, det blev ett platt fall. Aj vad ont det gjorde.)

Den ljusaDen ljusa:
En läskande sval öl att dricka i solväggen när robotklipparen gör ditt jobb!

Den mörkaDen mörka:

En skummande öl som slinker ner i magens djup och bäddar för den sälta som kräftan ska komma med.

Brasan värmer, fällen smeker, ölen fyller min nakna kropp (Jag känner mig naken, förrådd, uthängd, vilsen och kall. Drömmen håller mig vaken.)

Man kan notera att det var mest förväntnignar och inget som uppfylldes. De flesta var väldigt fundersamma efter att ha provsmakat och ganska snart plockade man att det var samma öl som dracks. Vi konstaterade gemensamt att minst missnöjd var man med ölen när den var ofärgad. Halmstråsfärgad är rätt färg för dessa typer av öl. Många var skakade övertygat på huvudet och trodde sig inte ha druckit ölen innan men en av deltagarna lanserade lite försiktigt tanken att det skulle ha varit välkommsölen. Här drack man alltså en öl inte mindre än 30 minuter efter varandra men kände ändå inte igen smakerna. Det allmänna intrycket var då okej, men inte särskilt spännande. Inte minst den mörkt färgade blev i mångas ögon en total besvikelse. Färgen byggde upp förväntningar som inte alls levdes upp till. Själv tror jag att det skulle ha varit svårare att upptäcka likheten hos ölen om det hade varit smakrikare (ls gärna bättre) öl i glasen. Om det finns lite smak och arom av fruktighet i ölen som start och någon säger att denna ölen drar mot torkad frukt medan den andra drar mot blommighet tror jag att förvirringen kan bli starkare. Mera om detta en annan dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s