London Del 1

Det tar lite tid att komma ikapp när man har varit borta. Efter en vecka hemma så känns plötsligt resan nästan surelistiskt långt borta i tiden. Tur att man har lite goa bilder att titta på. Med en vecka hemma så börja jag få lite perspektiv på min debut som researrangör. Det blev en lyckad resa med flera bra pubar, några riktigt bra bryggeribesök och en hel hög med erfarenheter rikare. Vädret visade, om inte från sina aldra bästa sida så i alla fall något så när. Onsdagen är inte mycket att orda om. Vi anlände relativt sent på onsdagen och inledde med ett par öl och lite pubmat. Att det var Champions league på TV hjälpte liksom inte upp vår situation.
Derek Prentence förklarar fördelen med gamla systemetTorsdagen hade flera höjdpunkter och vi startade med rundvisning på Fuller’s av Derek Prentence. Han är bryggare på Fuller’s och vi fick en initierad visning där vi gick på djupet direkt istället för att prata om att man krossar malt, blandar med vatten, kokar med humle för att sedan jäsa till öl. Det blev en riktigt trevlig vandring som avslutades med provning av nära nog alla deras ölsorter utom serien Brewers Reserve. Överdriver lite men många sorter blev det. Spännande att höra hur en bryggmästare på ett anrikt bryggeri tänker om de nya influenserna som når även London numera. Nya vinklingar på gamla ölstilar, nya humlesorter, nyagamla idéer om fatlagring. Han pratade om vikten att inte bara slänga i ett antal humlesorter utan att välja med omsorg och så att de gifter sig samman, kompletterar varandra och bidrar till den totala upplevelsen. Balans kontra häftiga upplevelser som relation. Han visade även på hur kort minnet hos oss öldrickare är. Fuller’s har i år bryggt en specialöl som de kallar för Britt Hops, åtta olika engelska humlesorter i sann brittisk tradition. Fast receptböckerna han visade upp från slutet av 1800-talet och början på 1900-talet visar klart och tydligt att Fuller’s gärna importerade både humle The Doveoch malt från stora delar av världen. Som avslutning plockade han fram Fuller’s Vintage 2005 och 2011 (Jag kan ha fel ett år eller två på årgångarna vi var så inne på att prata om själva processen) och det är ett klart konstaterande att jag älskar en lagrad Fuller’s Vintage. På Derek Prentence uppmaning så tog vi en kortare promenad utmed Themsen bort mot Hammersmith och satte oss i solskenet på The Dove. Jag kan garantera att det inte gjorde det minst ont.
På kvällen fick vi uppleva ett nytt inslag av den brittiska ölkulturen. En liten rustik bar, visserligen med samma fuktion som en pub men med en fudamental skillnad i atmosfär. Solsken och koreansk streetfood hjälpte upp stämningen. Vid femtiden anlände vi till Camden Town Brewery. Ett litet, högteknologiskt och synnerligen effektivt bryggeri. En rolig detalj var att de höll på och buteljerade Gentleman Wit för Sveriges räkning när vi var där. Vi fick en rundtur på bryggeriet av Adam Dredge som arbetar mest med bryggeriets kommunikation men som även har haft tid att Gentlemen Wit for Swedenskriva Craft Beer World, A guide to over 350 of the finest beers known to man som man lancerade på bryggeriet i torsdags. Efter rundturen provsmakade vi det mesta av deras öl. De har så pass stor efterfrågan på sina standardöl för tillfället att de inte hinner med att brygga specialsorter. Det fanns dock ofiltrerade varianter av lagern, pale alen och Hells Ale så lite unika öl fanns det. Medan vi satt där så fylldes bryggeritapen alltså med folk, mestadels yngre. En och annan av de anställda klev ur jobbrollen och körde afterwork på ort och ställe och njöt av den varmaste dagen i London i år. Varje torsdag har Camden Town Brewery inbjudna ”Foodstands”. Matkreatörer som kommer med sina matstånd. Just denna kväll var det Kimchinary med Koreanskinspirerad mat. Helt oväntat så var det en svenska som stod bakom maten. Hanna Söderlund, är ursprungligen från var det nu var, lite längre upp i landet. När hon studerade i London blev hon bekant med koreaner och när hon var och besökte dem i Sydkorea så lärde hon sig matlagningen och nu håller hon på att bygga upp sin verksamhet. Det är många av bryggerierna som har eller håller på att skaffa sig en egen servering. Fuller’s har sedan urminnes haft en pub i hörnet av bryggeriet, Camden och London Fields öppnade sina förra året, Moncada ska söka tillstånd men baren är klar och står redo att serva besökare. På något vis känns det självklart att ölen smakar bäst vägg i vägg med rummet där den har bryggts.

Efter Camden Town hann vi med två pubar också. Den underbara och klassiska The Jerusalem Tavern och sedan en mera ordinär men inte desto mindre charmerande Queens Head som låg två kvarter från vårt hotell i Knightsbridge

The Jerusalem Tavern

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s