Klostervertikalen

Att prova öl är roligt, att prova vertikaler är riktigt roligt. Att ha sparat, planerat, pysslat, byggt upp förväntningar… allt detta bidrar till totalupplevelsen. Det höjs med jämna mellanrum tveksamma röster (för att uttrycka det försiktigt) om det verkligen är något speciellt med lagrad öl. ”Ska inte öl drickas färsk?” Givetvis är de flesta ölen tänkta att drickas så färska som möjligt men det finns viss charm med detta att lagra öl. Jag skulle uppskatta om någon utsatta mig ovetandes för en provning någon gång för att se om jag verkligen gillar lagrad öl eller om det bara är inbillning. Nu senast var det Slottskällans Kloster som skulle testas. Lite extra kul med den eftersom det är fyra år sedan den bryggdes senast. Vi hade ’05, ’06, ’07, ’08 och så ’12 med i provningen. Vi började med de tre yngsta i en första flight för att sedan prova de två äldsta fast fortfarande med ’12 som referens. Jag vet inte om man har använt samma recept nu som då eller om man har samma råvaruleverantörer. Man har bland annat övergått till ekologiska råvaror. Skillnader finns det säkerligen redan i bryggeriprocessen men troligen inga gigantiska. 2005 var för övrigt det året man ändrade receptet och skalade upp sin klosteröl till 9,0%. Man slutade att brygga sin dåvarande Kloster och den kraftigare Julkloster tappade sin förstavelse.

Kloster 2012

Utseende: Rödaktig tunn färg, blank med lågt skum.
Arom: Lätt jästig, lite kryddig men inte överväldigande i aromen. Karamell, försiktig fruktighet.
Smak: Tydlig belgisk kryddighet, bubblig på tungan, söt, brödig och smak av plommon. Frisk och lätt utan tyngd. Värmande spritighet.

Kloster 2008

Utseende: Aningen disig, röd ton, mindre med skum
Arom: Det belgiska kryddiga komplementeras av en rejäl ton choklad.
Smaken: Medelfyllig öl, lite kolsyra. Lite mäktigare öl.

Kloster 2007

Utseende: Djupröd, mahoneyfärgad, lite disig med lågt skum
Arom: Jästig, lite ostig, en mindre ton choklad än ’08. Kryddigheten börjar avta och jag hittar inte nejlika som jag har i smaknötterna på den för ett och ett halvt år sedan. Oxideringen börjar kännas påtaglig.
Smak: Maltig, sirap, vörtbröd. Sherrytoner och en spritighet som känns uppfriskande mer än värmande.

Kloster 2006

Utseende: Även denna rödaktigt mahoneyfärgad men blankare än de övriga lagrade.
Arom: Choklad, nötter, madeira med relativt, ostmögel aningen spritig.
Smak: Spritigheten lyfter ölen som känns väldigt fräsch och allt annat en nedtyngd av åren i källaren. Mycket kolsyra kvar med tanke på lagringen och den är väldigt välbalanseras. Nötig, torkade frukter, bara lite kryddig, lätt i eftersmaken.

Kloster 2005

Nu börjar både jag och ölen tröttna. Liknar de övriga men är jordigare och mera möglig i aromen. Färgen är den samma men skummet är nästan obefintligt och lämnar inga rester. Saknar all spritighet.

Sammanfattning: 2006 är klart bäst. En underbar öl som slår 2012 på fingrarna i alla lägen. 2012 är en god öl som jag gärna dricker som den är och vi tog en Rochforte 8 som referens efter provningen och den står sig väl i konkurrensen med sina belgiska förebilder fast den bleknar och känns lite tunn och tråkig ihop med ’07 och framförallt då 2006. Slottskällan Kloster är definitivt en öl värd att dricka färsk och orkar man lagra den så väntar en belöning.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s