Öl och Ost

I förra veckan höll jag en öl och ostprovning. Det var inte första gången men det speciella med denna gången var att detta var ostmänniskor som jag höll den för. I Falköping ligger Falbygdens Ost, ett företag som köper ost från mejerier, lagrar och förädlar den, bland annat genom att smaksätta med t.ex. maltwhisky. För 25 år sedan startades Falbygdens Ostakademi, ett sällskap med 18 medlemmar precis som sin namne Svenska Akademin. Numera är akademin bara löst knyten till Falbygdens Ost men sex gånger per år träffas dessa män i ostens namn. Träffarna sker givetivis i Osterians lokaler och det äts ost varje gång. Kvällen började med snabba och smidiga mötesförhandlingar men sedan fick jag kliva in. Sivan på Osterian hade ordnat så vi hade fem smakbitar av fem olika ostar. Skam att säga så tog jag inte reda på vad det hette alla. 1878 (prästost-lagrad 18 mån), Saint Agur (blåmögelost) och Vacherol (Kittad ost) är jag säker på men så hade jag beställt en ätmogen brie och en getost av det syrligare slaget. Jag gissar att det var Grand Pére och Soignon som serverades. Till detta testades sedan i tur och ordning fem olik ölsorter. Var och en utvald för ett speciellt syfte… Det är ganska självklart att man inte kan räkna med att alla är överens men det var mer spridning på kombinationspreferenserna denna kväll än vad jag är van vid. Därför försöker jag inte sammanfatta allas åsikt utan återger bara min egna. Franziskaner Hefe: Med sin lite syrliga ton, milda framtoning var förhoppningen att en riktigt krämig brie skulle komma till sin rätt, eller getosten. Getosten var bäst men en ganska tam kombination. Westmalle Trippel: Det blev lite bättre betyg på ölen nu vilket gladde mig. Min förhoppning här var ställd till Vacherolen som har en skärpa i smaken som påminner om Westmalle Trippel. Lite förvånad konstaterade jag att Saint Agur var det bästa alternativet med brieosten som god tvåa. Duvel: Här har vi en klassiker för min del. Duvel, knäckebröd och vällagrad prästost. 1878 gjorde mig inte besviken denna gången heller men även getosten var en trevlig bekantskap. Chimay Blå: Vid en snabb tanke så kanske man tänker blåmögel ost här men jag hade snarast de mildare ostarna i åtanke. Saint Aguren var dock klart bästa kombinationen. Av de övriga föll getosten lite ur ramen men alla var ganska goda. Chimay Blå är en bra ost-öl vilket vi faktiskt var ganska överens om. Slottskällans Imperial Stout: Saint Agur säger jjag bara. Maffigt, mäktigt och inte helt lättillgängligt. Någon sparade lite till kaffet istället. Någon avstod efter en första sipp medan några fick sina ögon öppnade. Efter detta lätt mastiga utbud blev det sedan mera klassisk ostbuffe, man måste kanske ha en sådan oavsett när man är en ostakademi. Slutligen, stort tack Agne som bjöd in mig. Hör av dig igen så kommer jag tillbaka, jag har flera öl och ostidéer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s