Det tyska ölundret

Det pratas ganska mycket om det svenska ölundret och även om vissa är bra kritiska till termen så kan man definitivt säga att det sker stora förändringar på den svenska ölkartan hela tiden nu. Bäuerle Bräu, Helsingborgs Bryggeri, Klövsjö Gårdsbryggeri, Lundabryggeriet och Malmö Brygghus för att nämna några nya bryggerier som startar upp. När det gäller de stora så kommer det nya saker från Spendrups och inte minst deras Gotlandsbryggeri lite nu och då så även där händer det saker. Nynäshamn, Ahlafors, Jämtland, Nils Oscar, alla har de drygt tio år på nacken och grundades alltså förra århundradet. De kan knappast räknas som nya och spännande längre utan är faktiskt ganska väletablerade. Nu är dessa förändringar knappast unika för Sverige och svenskarnas öldrickande. Influensen från främst USA kan knappast överskattas men även på andra håll sker det förändringar. Jag tänkte att jag ska försöka belysa lite av förändringarna i Tyskland. Jag erkänner nu direkt att jag knappast är rätt person att göra analysen och att mitt underlag är en aningen blekt. Helt i nivå med en framtidsvision hos ”Spanarna” på radion.

Tysklands öldrickande har ändrat sig rejält de senaste åren. Årskonsumtionen har sjunkit från drygt 150 liter per person och år till under 140 liter. Det innebär en årsproduktion straxt under 100 miljoner hektoliter. Branschen skyller på den ekonomiska krisen och det faktum att tysk ekonomi aldrig har backat så här mycket sedan andra världskriget.

Som om inte detta var illa nog så har även det alkoholrelaterade våldet stigit med runt 17%. Inte helt oväntat är det bland unga som våldet ökat mest och man funderar nu på höja åldern för inköp av alkohol från 16 år till 18 år.

De tyska bryggeriernas motdrag är olika. Dels alla dessa Gold-varianter. Beck’s är knappast någon smakbomb i vanliga fall men deras Beck’s Gold är ännu tunnare, ännu vattnigare och riktigt menlös enligt mig. En annan variant är alkoholsvaga öl. Både rent alkoholfria (eller nästan) varianter av standardölen men även Radlers, (svagare)lageröl blandade med citronläsk som törstsläckare. Helt okej i solen när man ska köra bil eller av annan anledning inte vill ha ”riktig” öl. Sedan finns ytterligare en väg som jag började skrev om att b.la. Flensburger har slagit in på, nämligen variera ölutbudet. Fler och fler bryggerier ger ut ett ökat antal lageröl och man skapar nya eller återupplivar gamla ölmärken. Dessutom tar man till sig av influenser från andra länder. Vissa mera lyckade som Schneiders samarbete med Brooklyn och deras veteöl. Kan man brygga en Swartzbier är steget inte långt till porter och även om jag inte har hittat någon stout än så finns den säkert. En annan variant på vanlig hefe istället för att humla den amerikanskt är att peta i lite råg. Inte särskillt renlagsriktigt men det begränsar inte längre. Listan kan göras lång. Undrar när man hittar en DIPA från Jever?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s