Chimay Blå, största provningen hittills

chimay-20032008Lite bakgrund först: 2002 hade jag en fantastisk ölprovning. Den första i mitt liv faktiskt. Ni minns kanske eran egna första. Det dröjde sedan till 2003 innan nästa skedde men någon gång i slutet av 2003 hade jag redan snöat in på öl så mycket att jag köpte två flaskor Chimay Blå, gjorde fina etiketter till dem där det stod att de var inköpta 2003 och att de skulle drickas 2005 respektive 2008. Redan året efter, 2004 alltså, släppte Systembolaget lagrad Chimay Blå från 2001 och ett par sådana flaskor inköptes och provades gentemot årsfärska flaskor. Den samlade panelens dom var benhård. Den lagrade Chimayen var inte bättre. Ett samtal med Marc Schuterman övertygade mig dock om att fortsätta att lagra mina Chimay i källaren. Hans åsikt var ett två, tre års lagring var den sämsta tiden att dricka en Chimay Blå. Helt färsk eller lagrad fem-åtta år gillade han bra. 2005 gjordes testet om med en ’01, ’03 och ’05 och fortfarande tyckte vi nog att den färska var bäst. I februari i år släpptes det ’99or på Systembolaget och den 18 feb skrev jag om en provning där vi smakade ´99, ’05 och ’07 ’05an som vann 2005 visade sig vara klart tråkigast nu. ’99an var dock en väldigt glad överraskning. Det jag hade att ”klaga” på hos den var färgen som jag tyckte hade blivit mera smutsbrun med åren.

Den 29 december var det så dags att göra verklighet av det löfte jag gav mig själv 2003. Att prova att dricka en fem år lagrad Chimay Blå. Det som började med två flaskor i ’ölkällaren’ har idag växt till 200 stycken utvald sparade flaskor samt drygt 50 mera sporadiskt sparade flaskor. Provningen delades upp i två delar och blev en vandring bakåt i tiden. Första omgången innehöll ’08, ’07, ’06, ’05. I andra omgången behöll vi ’08an som referens samt provade ’04, ’03 och ’99. Det blir lite tjatigt att beskriva alla ölen så jag koncentrerar mig på några få saker som jag noterade.

Utseende: En öl som Chimay Blå, ofiltrerad och lite disig i vanliga fall där flockulerar jästen och proteiner (kan man säga flockulerar om proteiner) till större klumpar som man helst ska ha kvar i flaskan. Vi var fem som delade på 33:or och jag var inte tillräcklig snål hela tiden och hade inte varit riktigt försiktig vid uppbärningen från källaren. Därför hade en del av oss en helt klar, mycket djup röd färg på våra äldre flaskor medan andra satt med en mera brundisig öl. Var mycket försiktig med er öl vid serveringen.

Arom: Med åren så minskar det kryddiga inslaget i aromen betydligt mera än i smaken. Aromen domineras mer och mer av viniösa toner. Madeira kanske, aningen sherry. Humlen är inte framträdande ens i en färsk och kanske därför märks inte en direkt minskad fräschhet. Inga unkna dofter framkommer heller inga svaveldofter. Båda typ tycker jag kan vara tydliga i engelska ale som lagras.

Munkänsla: Ölen blir mindre fylligare och mera ’bräcklig’ med åren. Man kan inte behandla ölen hur som helst, den kräver mera av sin omgivning när den uppnår lite ålder.

Smak: Den rundas av med åren. Det ettriga byts mot stillsamt vilket efter två, tre år bara är tråkigt men som sedan når en annan nivå. Smaken blir balanserad och man kan leta djupare efter mera bakgrundssmaker som annars bara faller bort i pepprigheten, kolsyrebubblandet och kraften hos en ung.

Vilken var bäst? ’08 är enormt god öl och ’05-’06 är betydligt sämre. Pappig, läderaktiga med hårda kanter. ’03 och ’04 är minst lika goda som ’08 men det börjar handla om en ny sorts öl. ’99an är fantastisk med sin mjukhet, rundhet och sin nära nog starkspritkänsla trots att den dricks i stora klunkar. Jag har rekommenderat Chimay Blå i och till grytor. Detta gäller inte Chimay Blå lagrad i nio år… Här har vi en dryck som passar bättra till sallader, enkla fiskrätter med mjuka bruna såser i norsk stil, inte allt för kraftiga grönmögelostar eller till t.ex. vegetariska soppor.

Slutligen vill jag säga att man behöver inte på något vis gråta över att man inte har en samling Chimay Blå i källaren. Världen är fylld av god öl men får man chansen att köpa en ’99 för 37:80 kr så tycker jag att man ska köpa sig en eller två samt från årets årgång och sätta sig ner och jämföra. Jämfört med mycket annat som jag har smakat i den prisklassen eller dyrare under hösten så är det värt sitt pris. Det må kallas ölsnobberi att lagra öl men det är roligt, intressant och smakrikt.

janeje-smakar-chimaychimay-i-glasen

4 reaktioner till “Chimay Blå, största provningen hittills

  1. Jag hade tänkt mig att jämföra ’99 och ’08 nästa vecka. Jag har nog aldrig druckit 10 år gammal öl tidigare (eller var Cantillon Soleil De Minuit så gammal? Nej, bara 6 år).

  2. Det var en bra summering. Har bestämt mig för att jag gillar de färska chimayerna bäst. Bra att de kostar en slant, så jag inte lockas dricka så mycket som det blev i måndags…

    Tack för en trevlig provning o Gott Nytt År!

  3. Sitter och dricker en Chimay Blå 2009 nu, en underbar njutning. Visste att det var en årgångsöl så började googla lite och hitta denna grymma bloggen. Detta inlägget gav svar på de frågor jag hade.
    Om det nu tar uppåt 9 år innan ölen mognar så blir det nog att hoppas det kommer några gamla årgångar på systemet igen.
    Kommer fortsätta följa bloggen med intresse, snart kommer ju bästa tiden på året, då alla julöl etc släpps i november. Hoppas Innis & Gunn släpper en Island Cask eller liknande i år igen. =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s