Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Moncada BreweryDet pågår ständigt en slags diskussion med mer eller mindre hög intensitet om definitioner. Vad är egentligen ett bryggeri. Vad som fick Mankerbeer att dra igång igen vet jag inte. Det kan ha varit den debattartikel som flera kända belgiska bryggare har skrivit under. Det kan ha varit något annat. Diskuterar vi inte bryggariernas definitioner så är det ölens. Några är för och andra är emot. När det gäller ölen, en IPA, en porter , en baltisk porter eller kanske en amerikansk barley wine så finns det en inbyggd förståelse för att definitionerna är knutna till vissa personer, länder, tidsepoker o.s.v. Så är inte fallet med definitioner på bryggerier. Dessa är mera strukturerade redan i sin natur om än under ständig förändring. Själv blev jag väldigt upprörd för massor av år sedan över att höra att Millingstorps Gårdsbryggeri inte bryggde sin öl själva utan kontraktsbrygde den i Tyskland. De marknadsförde sig starkt som ett lokalt bryggeri. Utifrån deras värderingar så höll det säkert men inte enligt min. Man är inte ett bryggeri om man inte brygger sin öl… Idag står det tydligt redan på deras hemsida på http://www.runol.com/ att de inte brygger hemma på gården och hos Systembolaget står det som internationellt märke. Infon finns där och då är det helt okej för mig. Dessutom tyckte jag att Göta Kanal Brygd var en god öl, jag får nog fundera på att testa den igen. Inga andra liknelser men detta gör Millingstorp till ett fantombryggeri (se där, en odefinerad term igen) likt Mikkeller, Omnipollo m.fl. Men nog bör de ta bort sitt tillägg (Gårdsbryggeri) i företagsnamnet. Ett bryggeri tycker jag ska ha ett bryggverk och ombesörja den underbara omvandlingen av säd till öl.
Tom visar sitt bryggeriTvå andra termer som jag har funderat en del över är microbryggerier och hantverksbryggd öl. Microbryggerier ska på något vis vara substantiellt mindre än motsvarande icke microbryggare, de stora drakarna. Med detta som definition så blir alltså Jämtland ett microbryggeri medan Carlsberg inte är det. Någon tydlig gräns finns inte och det behövs liksom inte. Jag tror inte att Åbro kommer kallas för microbryggeri även om de minskar sin produktion rejält samtidigt som det ska mycket till innan vi inte kallar Oppigård eller Nils Oscar för microbryggare, oavsett produktionsvolym. Anledningen till detta är att vi väger in andra värden i begreppet, inte minst hur ölen smakar. Man kan givetvis sätta upp någon slags gräns för t.ex. årsproduktion för att få kallas micrbryggeri. Säkerligen skulle då Stone få höra till de stora drakarna i Sverige medan de i USA halkar under gränsen. Meningslös definition alltså eftersom den inte ens egentligen syftar till att definiera hur ölen smakar. Någonstans på vägen klev man då istället över till termen craft beer, eller på svenska hantverksöl. Jag tror mig ha fått förklarat att det var någon av bryggerierna i USA som myntade begreppet när de blev för stora för att få kalla sig micro. Vad betyder då hantverk? Hantverk enligt wikipedia: ”Wikipedia: Hantverk är ett produktionssätt som utförs för hand. Utövaren behärskar ofta hela processen och det färdiga resultatet beror på i hög grad hantverkarens yrkeskunskap och individuella förmåga eller fallenhet.” Typ som en hantverkare som med enbart en yxa, skedkniv och en täljkniv omvandlar ett stycke björk till en slev. Vill vi verkligen ha sådan öl? Öl som bryggs där mesktemperaturen mäts genom att stoppa ner armen i mäskkärlet, bryggs med ojämt mältad malt, buteljerade för hand med uppenbara risker för infektioner. Alla dessa delar känns romantiskt för mig men handen på hjärtat, min stora utmaning som blivande bryggare är att komma bort från detta. NE har en längre förklaring till begreppen och jag klipper bara inledningen, ”hantverk, produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen.” Det låter ju bättre. Björn Falkeström skriver säkerligen under på att han kontrollerar hela processen. Samma med Mikael Dugge Engström, men har dessa hantverksölproducerande herrar mer kontroll än Lennarth Anemyr, Maria Johansson och Åsa Johansson, de tre bryggmästarna hos Åbro? Tveksam men troligen är de mindre påverkade av någon försäljningsorganisation eller ekonomiavdelning.

korkOkej, jag gillar inte definitionerna, eller avsaknaden av dem. I bästa fall har jag bara missat allt och någon av er kommer att förklara skillnaderna för mig men annars står jag kvar med problemet, vad ska vi då kalla den bra, kvalitativa ölen? Eller måste vi sära ut och isär de olika bryggerierna? Kan inte varje öl få tala för sig själv. Själv kommer jag aldrig (eller i alla fall inte på lång tid) att glömma det där glaset Eriksberg Karaktär. Underbar öl massproducerad som den är, enkel och okomplicerad. Jag kommer inte att hävda att Carlsberg är varken romantisk, småskaligt och inte ens i Falkenberg skulle jag dricka Pripps Blå för att den är lokalproducerad. Stateside Saison från Stillwater Artisan Ales är en annan öl som ytterst sakta bleknar bort i minnets korridorer. En öl i helt andra änden av det kommersiella spektrat. Sofiero 5,2% eller Arboga 10,2% är massproducera skit enligt mig men där stoppar jag även in Amager Greed och Brewdog IPA is dead Waimea, inte massproducera då men dålig öl som inte borde ha släppts fram till oss kunder.
Så min slutssats är, bra öl är svårt att definiera. Det är personligt och det finns flera värden än smak och arom. Därför har jag fortsatt att dricka Qvänum Mat&Malt och numera har de stabil produktion vilket säkerligen är beroende på skicklighet i processen men även än process som överlever sin hantverkare vilket jag gillar. Fram för smakrik, valbalanserad, välbryggd och tilltalande öl!

Ibland får jag frågan om jag kan tänka mig att provsmaka andra hembryggares öl. Jag tackar aldrig nej av den enkla anledningen att jag vill bjuda tillbaka all den vänlighet jag mötte när jag själv började brygga öl. Tänk att Peter Högström satt i telefonen genom större delen av min första bryggning och hjälpte mig. Visserligen med god öl i handen som han uttryckte det men ändå… Nu när jag ska försöka mig på att brygga öl kommersiellt under hösten så läggs ytterligare en dimension till provsmakningen. Kommer jag klara av att vara kritisk till mina egna drycker? Har jag tillräcklig förmåga? En gemensam sak hos många av de hembryggda öl jag har smakat genom åren är överdriven jästkaraktär. Det är något som flera av de mindre bra bryggerierna har också. En egenskap att arbeta bort, definitivt.

När det gäller kvällens öl så har jag inte frågat vederbörande om han vill att jag publicerar namn på bryggaren men här är recensionen.

Skummar fint även om skummet dör lite för mycket om det är pale ale som siktas mot medan det är bra nivå för en bitter. Initialt mycket jästig arom även i denna men det vädrar ut och sedan återstår svag fruktighet. Smaken är maltig, karamellig och söt. Medel beska, mycket kolsyra, lätt bubblig munkänsla. Mera fruktighet i eftersmaken, aningen maltsötma mot slutet. Summerar man ölen så är den inte ett dåligt hemkok men det saknar lite profil. Lite mera komplexitet i smaken eller mera krispighet beroende på vart man vill. Kanske mera humlearom utan att överdriva eller varför inte lite chokladmalt eller liknande i maltreceptet?
Vad har detta för intresse för er andra? Kanske inget men mina tankar går åt två håll som blir till frågor. Är det värt att brygga egen öl när det inte blir riktigt lika bra (jästkaraktären t.ex.) som det du kan köpa och behöver Sverige ytterligare ett medelbra bryggeri? Vi har ju trots allt i runda slängar 150 stycken redan idag. Ni som har orkat läsa hit ner kanske orkar lägga en kommentar också och delge era egna tankar om detta. Själv tycker jag att det alltid är värt att pröva att göra eget. Min egna saft smakar mycket bättre än köpesaft och detta är nog objektivt sätt. Mitt bröd där emot som jag bakar kan jag nog inte hävda att det smakar bättre än de små bra bagarier vi har runt om i Falköping men stoltheten över att baka själv gör det mödan värt och där landar allt ölen också. I år kommer jag att ha en egen julöl baske mej. Okej då, behöver vi flera bryggerier då av mer eller mindre medelgod kvalitet? Klart vi gör, en lokal öl ska vara LOKAL. Den ska inte vara bryggd i tjotahejti eller ens Göteborg med omnejd. Sedan kan man fundera på om en öl med jäst från USA, malt från England och humle från Nya Zeeland verkligen är svensk men det får bli ett senare inlägg.

SommarölJag gissar utan att ha allt för mycket statistik bakom mig att öldrickandet ökar för de flesta personer under semestern. För egen del som kan det inte alls sällan bli lite tvärt om. Det beror på flera olika faktorer som väder, sällskap och inte minst vad vi gör på semestern. Är det varmt, klibbigt och äckligt som det allt för ofta är i Sverige så är jag ofta långt ifrån att vilja dricka öl och absolut inte öl som jag skriver om här. Då blir det hellre en flaska Red Stripe eller en Oxford Gold framåt tio, halv elva när livet blir uthärdligt igen. Sällskapet spelar också roll. Om min ölälskande grannen kommer över blir det givetvis öl men att sitta ihop med andra människor som dricker vatten, vin eller mjölk och då själv dricka öl ligger inte för mig alls. Kombinera detta med en hel del bilkörning eller som i år fjällvandring så blir det inte så mycket spännande öl druckna. Utgångspunkten för våra vandringar var Hamra, cirka två mil från Funäsdalen där det ska finnas ett av Sveriges många små bryggerier. Av detta märktes inget på Systembolaget eller i affärerna. Jag kan givetvis ha missat ölen på grund av försumlighet men jag letade faktiskt efter dem. Enligt http://www.funasfjallen.se/vinter/messmol-och-fjallburgare/ så ska de ha lättöl och enligt Östersundsposten så siktade de på starköl också. Kanske har de kommit igång, kanske inte. Nu till min tes, om detta bryggeri hade fått sälja öl till besökare så hade jag säkerligen svängt förbi och köpt ett par flaskor på bryggeriet. Så hade säkert massor av andra turister gjort också och då hade vi skapat ett nytt arbetstillfälle, eller? Kanske, min undring är om detta hade lyft bryggeriets försäljning så pass mycket att det hade blivit ett jobb till. Härjedalen har visserligen en hel del turister och man kan gissa att man som turist kan tänka sig att betala lite mera för ölen om den är lokal. Det gjorde vi på marknaden i Funäsdalen fast då var det ost. 260-300 kr per kilogram för osten betalar man inte för sin vardagsost hemma, men på semester, för en liten bit på ett, ettochetthalvt hektogram då kan det slinka igenom budgettkontrollen men mer blir det inte. Prismässigt hamnar småbryggeriernas öl i samma storleksökning jämfört med den massproducerade ölen. Antingen ska någon av bryggeriarbetarna avbryta det de håller på med för att gå iväg och sälja ett sexpack öl eller så behöver man ha en anställd. En anställd som lätt kan bli dyrare än vad försäljningen ger gissar jag. Därför är jag tveksam till att Gårdsförsäljning är lösningen på alla bryggeriers drömmar. Åter igen så är det så att bryggerier som finns i tätbebyggda områden kommer ha en större försäljningspotential. Nja, ska vi skapa arbeten denna vägen då måste vi släppa försäljningen fri. En marknad, en dag i veckan är inga problem att bemanna och man kan god chans att sälja bra. Frågan är dock om det ger mera arbete i glesbyggden? Jag gissar att Systembolaget i Funäsdalen troligen inte blir kvar om Monopolet avvecklas och det arbetar faktiskt folk där idag. Återigen, Systembolagen i Göteborg (tätbebyggt område alltså) kommer troligen att ersättas med en, troligen flera, specialinriktade butiker så där kommer det att märkas mindre. Kalla mig gärna pessimist men det är inte alls säkert att det räcker att köra Funäsdalsölen ner till Örebro för att butiken i Göteborg ska få den. De får troligen bekosta frakten själva (inbakat i priset givetvis) om de vill få sin öl såld i Göteborg. Slutsats: Snäll Systembolaget, gör om, gör rätt så att ni inte får hela Ölsverige emot er och därmed rycker undan det viktigaste argumentet till er fortsättning, acceptans hos svenska folket. Och ett sista tips från coachen, glöm inte att vara öppna och informera ordentligt, när ni nu har kommit på detta kom med KLARGÖRANDE kommunikér.

Sveriges bryggradioradio då? Räknas inte den? Det var min första tanke när jag såg pressmeddelandet. ”Har det inte funnits flera” var nästa fundering. Sveriges Bryggradio handlar primärt om ölbryggning men brygger man öl så dricker man givetvis öl så först vill jag nog inte gå med på att ölpodden var. Själv kommer jag inte på någon mera svensk podcast om öl. Beersweden körde väl bara filmer. Ni läsare kanske vet bättre….

Hur som helst så fick det mig att dra ner iTunes till datorn och sedan lyssna till första programmet. Christian Eikner är programledare och till detta första program hade han samlat ihop tre intressanta personer i form av Oskar Svanström, Jörgen ”Jugge” Hasselqvist och Stene Isacsson. Svanström arbetar som driftschef på Bishops Arm’s medan de andra två herrarna är välkända från Akkurat och Oliver Twist.

Programmet handlade om var vi står i ölsverige idag och hade väl inte allt för mycket nyheter. Jag vet inte om podden egentligen riktar sig till inbitna ölnördar men jag undrar egentligen vad man tänkte sig med detta första avsnitt. Jag vet inte vad budskapet i programmet var. Kul att det kom något nytt men jag vill nog höra mera innan jag hyllar. Funderar på att samla lite ölintresserade, lite öl och så spela in en egen. Rent tekniskt så skrämde inte Ölpoddens första avsnitt någon annan från att pröva. Sedan krävs det enormt mycket för att orka hitta på nytt innehåll hela tiden. Vad tyckte ni andra om första avsnittet, har ni lyssnat? Skål till nästa avsnitt…

Lika bra att sitta still i båten. Vi vet aldrig var vi hamnar. (Bilden är från helagotland.se)

Det blev ganska mycket text detta men längst ner finns min sammanfattning i punktform med mina önskemål om hur det skulle kunna funka för den som inte orkar läsa allt.

När den första informationen om Systembolaget började sippra ut så var det svårt att veta vad man skulle tro. Inledningsvis tyckte jag att det verkade som en förbättring för bryggerierna medan vi konsumenter skulle få en liten försämring. Förbättringen för bryggerierna var att det skulle kunna bli upp till tio butiker som de skulle kunna leverera till direkt. Vikten av att ha sina öl på hyllan kan knappast överskattas. Visst, vi är många som beställer öl men finns den på hyllan så säljer man mera. Försämringen var att det skulle bli färre öl från hela Sverige till de olika Systembolagen (Läs typ i Falköping) som skulle bli möjliga att beställa styckvis. Bryggaren skulle fortfarande kunna ha sin öl såld på det viset men nu via depån i Örebro istället och ölen skulle kvalitetssäkras i någon form. Inte helt optimalt givetvis men jag kände en viss förståelse för Systembolaget för det nuvarande systemet har liksom växt ur sig självt. Det skickades helt enkelt för mycket enskilda flaskor hit och dit över Sverige. Jag kan själv tycka att det känns naturligt att producenten står för frakten initialt av sin öl från, säg Sundsvall till Falköping och att det i slutändan hamnar på min prislapp. Så är det med många produkter som jag handlar. Vill jag beställa en dator t.ex. så blir det ibland en fraktavgift medan andra företag lägger på det i priset redan från början. Fast det är klart, nu pratar vi om ett Monopol och det komplicerar det hela en hel del. Om monopolet fanns för att statens skulle tjäna så mycket pengar som möjligt så vore det kanske enklare. Varje butikschef kunde då få handla efter eget huvud och om de inte sålde tillräckligt mycket så finge han eller hon sparken. Nu finns monopolet inte till för det, officiellt iallafall skulle nog flera välja att säga, utan för folkhälsoskäl. Ett system som jag faktiskt tror på, begränsad tillgång på alkohol är bra. Stäng bolaget på lördagar också. Gränshandeln då? Givetvis ett problem som vi måste försöka lösa, inte minst av miljöskäl. Det är urbota dumt att Spendrups kör lastbil efter lastbil från Grängesberg ner till Tyskland som sedan hämtas hem med buss och släpkärror. Jag vill dock gärna hålla isär diskussionen om hur Systembolaget ska fungera från den om vi ska ha försäljningsmonopolet över huvud taget.

Monopolet i sig är alltså något jag stöder. Jag har inga som helst problem med förmynderi nämligen, eller gemensamt ägande över huvud taget. Jag följer hastighetsbegränsningar, jag tycker att vi borde förstatliga järnvägen igen och jag ser ingen fördel med att det ringer massavis med försäljare som vill att jag ska byta telefonabonnemang och jag gillar att kunna köpa exklusiv och varierad öl på Systembolaget. Kort sagt jag ser bara fördelar med själva principen men något gick tokfel inne i systemet. När en så positiv inställd person som jag plötslig funderar på att byta fot och säg ”Va f…. släng skiten” Det kan inte vara meningen att t.ex. Nausta (vårt nordligaste bryggeri enligt BeerSweden) ska köra ner sina öl till Örebro för att sedan Systembolaget ska köra upp det en kund i Luleå? En resa på närmare 200 mil istället för 30 mil. Det kan inte vara tanken att ett bryggeri som Brekkeriet inte ska få ha sina öl på hyllan för att de säljer för dåligt? Kom igen nu, vilka öl från Brekkeriet blir inte sålda? De surnade med all rätt till och tänkte helt enkelt strunta i Systembolaget och istället sikta på export. Då tänkte jag i mitt stilla sinne på Marbäcks. För att göra bilden tydlig, Brekkeriet är hippt, hett och attraktivt, Marbäcks är lokalt och alldagligt. Missuppfatta inget här, jag dricker gärna deras Löjtnant Malcom eller Hyttpilsner ännu hellre (en riktigt bra öl med fi nyanserad rökighet) och jag har ofta med deras öl på provningar men jag har svårt att se dem exportera till ölbutiker i Köpenhamn eller New York. Marbäcks har under året sålt via Systembolaget i Ulricehamn och Tranemo men tänker sig en expansion och har köpt in jästankar för detta ändamålet men det är nu alltså inte ens givet att de får chansen i Borås. Allt hänger på det beslut som Systembolaget tar om de tror att det finns en lokal efterfrågan, en efterfrågan som de mäter genom att …………………….. (Här får man gissa så vilt man vill för Systembolaget kan inte av hänsyn till affärshemligheter avslöja hur det går till. Det handlar nog om att producenter inte ska hitta vägar att utnyttja för att skapa en påhittad efterfrågan). Inte kul att starta en verksamhet på de premisserna.

Enligt Systembolaget så gör denna förändring bland annat av omsorg med oss konsumenter. Bland annat så tog det ibland för lång tid innan leverans skedde. Jag tror att grundproblemet var att det skickades allt för mycket öl i små mängder via Systembolagets lokala butikers omsorg. Initialt var dessa inte alls förberedda på detta, hade inte rutiner och i vissa fall, tyckte att det var bara en massa arbete. Så är det inte numera, massor av bolag (Varberg, Kristianstad, Kalmar för att nämna några) har bra rutiner och jag får ölen på tre, fyra dagar om den bara finns i hyllan hos dem. De gångerna som det drar ut på tiden är om jag beställer flera öl från samma bryggeri/Systembolag och det saknas någon sort för dem. Då skickar de inte beställningen alls och vad värre är de hör inte av sig till mig och meddelar heller. Detta är ett genomgående problem med Systembolaget att de väldigt sällan kontaktar mig som kund när det saknas någon vara. Först när allt finns på plats kommer sms-et. Jag brukar själv ringa upp de olika butikerna för att kolla att ölen finns de gånger som jag ska ha dem till provningar. Systemet i sig fungerade alltså bra men hade växt ur sin kostym.

Sedan har vi regeln med försäljning på de tre närmaste butikerna. Detta har visat sig vara på tok för lite och ett bryggeri som Poppels har en efterfrågan även i andra områden, Stockholmsområdet t.ex. Detta verkar nu ändra sig genom att man tar bort regeln om de tre närmaste Systembolagen och ersätter den med tio Systembolag där efterfrågan finns men varför behöver de ta bort regeln om att jag som bryggare är garanterad de tre närmaste Systembolagen? Jo, för vi ölentusiaster vill gärna prova nya öl och när småbryggerierna ploppar upp så beställer vi och med regeln att det som finns på hyllan ska kunna beställas styckvis över hela landet. Men ta då bort den regeln, låt lokalproducerat vara precis det, lokalproducerat. Det kan vi inte säga om Naustas öl när den kommer ner till Falköping. Fasiken, jag har ju bara 20 mil kvar till Bryssel om jag åker åt andra hållet. Minska ner den möjligheten. Jag gissar bara här men flera bryggare har gett mig bilden att man har en tydlig topp vid lanseringen av en öl som sedan dalar kraftigt och planar ut. Man säljer betydligt mera av ölen på hyllan helt enkelt.
Sedan tycker jag att de bryggerier som vill pröva ska kunna ha sina öl beställningsbara över större område men då får man köpa Systembolagets variant med transport till en varudepå MEN givetvis behöver det finnas flera depåer än bara Örebro. Sundsvall måste kunna utföra samma uppdrag, kanske någon mera söder ut och de som etablerar sig längst upp levererar via t.ex. Luleå. Hur många bryggerier har vi där uppe? Det kan inte bli en enorm belastning.

Kvalitetstestning för att öka kvalitén var ett annat argument. Från början skulle det vara en teknisk och sensorisk prövning. Den senare verkar utgå, jag gissar att ingen ville ha arbetet men kvalitet är subjektivt. För vissa människor räcker det med lokalproducerat. Ökända Åsundens bryggeri hade väldigt många anhängare och mer än en gång har jag blivit bjuden på deras öl av folk som var helnöjda med dessa infekterade skapelser, eller var de tänkta att smaka så. Lämna detta till oss konsumenter. (Deta med lokalkänslan er inte ett Svenskt fenomen.)

Så min sammanfattning nu då, vad vill jag se hos ett nytt lokalsortimentsystem för ett sådant är jag medveten om behövs.

1. Låt alla bryggerier sälja vilka öl de vill på de tre närmaste butikerna, eller på tre valfria butiker inom tio mils radie. Dessa öl kan bara köpas i butik och Systembolaget behöver inte transportera runt dessa öl. Vips finns det ytterligare ett skäl till att semestra hemma i Sverige. Det får inte bli som med Bålstas öl (länk)

2. Ordna även ölen efter produktionsland, kanske överge den smått värdelösa öltypsindelningen och istället ställa ölen i bokstavsordning efter bryggeriets namn. Då ser vi lättare det lokalproducerade.

3. Skapa flera depåer så att avståndet för enskilda bryggerier minskar. Umeå, Sundsvall, Örebro och ev ett till längre ner. (jag vet att det fortfarande inte blir rättvist men det minskar orättvisorna och avståndet går att använda som argument ner till minsta lokala butik) Dessa depåer är de platser dit man levererar om man vill nå ut ännu längre. Samtidigt bör dessa öl kunna kvala in i ordinarie sortimentet. Sedan måste man nog vända på argumentationen lite granna. Om nu Beerblioteket kör upp öl till Örebro, kan inte de samköra detta med t.ex. Stigberget, Borås, QM&M, Marbäcks m.fl.

4. Flexibilitet Systembolaget, var inte så storskaliga och stelbenta. Portersteken belyser detta riktigt bra i sin intervju med Stene Isacsson. En bit ner hittar ni varför Cantillon inte kommer på Systembolaget. Man kan inte ha volymkrav på små bryggerier. Om Södra Maltfabriken gör en underbart god IPA så bör den tas in i sortimentet som den är i de volymer de klarar av och slipper därmed ”fusk”brygga. (Det var bara ett exempel, de kanske är nöjda med det som det är.)

Nja, gör om gör rätt kära Systembolaget, jag ser er gärna kvar men då måste det fungera bättre än så här.

westmalle2Jag älskar den aura av elegans, fest och flärd som flera belgiska ölmärken sprider. När jag upptäckte Duvel, Chimay och inte minst Westmalle så fanns det två olika ölglas i min värld. Pintglas och pilsnerflöjter. Givetvis med vissa variationer men i grund och botten bara dessa två typer. Det var alltså en underbar känsla att dricka ur Westmalles fantastiska bägare. En annan sak som höjde feststämningen var de stora flaskorna med champagnekork och grimma. Jag minns fortfarande den vördnad jag kände när jag bar hem min låda med sex stycken 1,5 liters Blå Chimay.

Den 2 juni lanserades det en ny 3 litersflaska på Systembolaget och då insåg jag direkt att flaskan inte gör allt. Detta var absolut inget för mig men tydligen för många andra. Carlsbergs Export känns snarare mera vulgär i sin trelitersflaska. Kanske för att jag faktiskt kan tänka mig någon som halsar de tre literna Export medan tre liter Chimay Blå avnjuts av många. Nu köper givetvis ingen Carlsbergs Exports trelitersflaska istället för sex-pack burkar eftersom flaskan kostar 250 kronor och burkarna går på cirka hundralappen.

Carlsbergs 3 litersflaska

SommarbildKort dopp i sjön, fort i med frukosten och sedan lite sommarlovs TV. Fotbollsmatch eller lite mörtmete innan förmidagsfika. Givetvis mera badande, på med flytväst och en roddtur innan lunchen. Sill och potatis om vi vuxna får bestämma, makaroner och Mamma Scans köttbullar om mina barn får bestämma och det får de för vi är hos farfar. En svensk sommarvardag (vardag i betydelsen var dag) ska vara fylld med detta. Detta och mycket mer, och efter bara två dagar med värme så känns detta som en sommar att minnas som en av de där bra somrarna. Sådana som hela min uppväxt och säkert din också är fylld av. Ikväll hade vi färska jordgubbar till efterrätt, så där härligt söta att de absoult inte behövs socker på dem.

Öl i kylskåpsdörrenTill denna traditionella, underbara, drömlika, poetiska, Astrid Lingrensmässiga sommarbild börjar det smygas sig in ett nytt inslag. Under stor del av min uppväxt var det något som hette Dart, senare Falcon Bayersk. Givetvis Pripps Blå, Spendrups Orginal men där så tar det nog stopp. Större var inte variationen och smakmässigt skiljer det inte mycket mellan dem och jag tror ärligt inte att någon av de vuxna hade någon slags preferens bland ölen. Jag hörde liksom aldrig någon utropa, Ahh en Spendrups Orginal!

Vad är det nu som smyger sig in då? Medvetna ölval! Det som lite nonschalant kallas för gräsklipparöl eller grillöl, de är billiga, har lätt kropp, max en medel beska och ofta med en sädig ton är öl som börjar att försvinna. Försvinna är kanske att ta i men okej då, kompletteras. Framförallt ölen till grillen varieras betydligt mer och rikligt varierat. Det är många som istället för något slätstruket vill ha en humlestinn öl där beskan höjer apiteten och får det sönderbrända att smaka bättre än vad det egentligen gör. Även syrliga öl går hem, små doser som avnjuts innan man hugger in på maten och öl i lite mera mängd. En positiv utveckling i ölSverige.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 108 andra följare